Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda drabbas när arbetsmiljö prioriteras ned

Under tider av oro och förändrade arbetsvillkor är arbetsmiljöarbetet särskilt viktigt. Men trots att insatserna skulle behöva stärkas under coronakrisen ser Sveriges Företagshälsor motsatt trend: arbetsmiljön prioriteras ned vilket påverkar de anställdas hälsa.
Lina Björk Publicerad
AP Photo / TT, Shutterstock
Coronakrisen har lett till att företag prioriterar ned arbetsmiljöarbetet, vilket riskerar att gå ut över anställdas hälsa. AP Photo / TT, Shutterstock

Coronakrisen har påverkat arbetslivet på ett sätt som inte gick att förutsäga. Hundratusentals anställda har fått hemmet som arbetsplats, med en annorlunda och i många fall ansträngd arbetsmiljö. Företag prioriterar sin basverksamhet och att överleva, medan arbetsmiljöarbetet sätts på paus.

Bland Sveriges Företagshälsor har man sett en oroande nedgång på efterfrågan av hälsofrämjande arbete. Utbildningar ställs in, riskbedömningar av arbetsmiljön bokas av, man jobbar mindre med rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nere.  

Läs mer: Så riskbedömer du att jobba hemifrån

– Det är inte konstigt att företag prioriterar att överleva, men jag är orolig för vad som kommer sedan när de här verksamheterna ska komma tillbaka till ett normalläge. Hur mår de anställda då om man har prioriterat bort stora delar av hälsoarbetet? Det får effekter både nu och i framtiden, med medarbetare som är oroliga, mår dåligt och levererar sämre vilket även påverkar företagets resultat, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.

En ökning som däremot har skett, trots de totalt sett minskade volymerna är efterfrågan av stöd och stödsamtal och behov av att hantera oro på arbetsplatserna.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Frågorna som kommer till företagshälsan nu domineras av oro för coronaviruset. Exempelvis är det många som undrar om det går att ta reda på om en anställd varit sjuk och hur man ska hantera det. Vi får också frågor kring arbetsbelastning och återhämtning för de grupper som jobbar närmast virusets epicentrum.

Det branschorganisationen har kunnat se är att de företag som jobbade aktivt med hälsan för de anställda innan covid-19 har haft en bättre krisplan medan de företag som inte ägnade arbetsmiljön så mycket energi nu har backat ytterligare.

– En del företag har inte ägnat en tanke åt att deras personal blivit hemförlovade och vad det får för effekter. När den här akuta fasen är över har många anställda varit hemma väldigt länge. När arbetsplatsen sedan öppnar upp behöver arbetsgivaren ha resurser att stötta upp för dem som tvingats sköta sitt arbete från en hemmamiljö som kanske inte har fungerat och varit direkt skadlig, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Obehagliga frågor som arbetsgivare redan nu måste fundera på är också om medarbetare på grund av covid-19 avlidit, förlorat en nära anhörig eller blivit så sjuka att de behövt intensivvård.

– Det här arbetet bör påbörjas redan nu för det finns bra insatser att göra. Vi vet att arbetsplatsen har en skyddande effekt och kan fungera som en ventil, men då måste den också få förutsättningar att göra det, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Företagshälsovården

Cirka 65 procent av alla arbetsplatser har tillgång till företagshälsovård. Vilken typ av tjänster som arbetsgivaren har upphandlat kan dock skilja sig rejält från föreag till företag.

Enligt Sveriges Företagshälsor är det uppskattningsvis endast en miljon av de anställda som har tillgång till företagsvård som på ett effektivt sätt verkligen kan göra skillnad på såväl grupp, organisation och individnivå i svenskt arbetsliv.

Störst täckning har branschen i den offentliga sektorn, industrin och i storföretagen. Ungefär 1,4 miljoner anställda står helt utan möjlighet till företagsvård och bland dem arbetar hälften i företag med mindre än 50 anställda.

Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar men har du inte tillgång till företagshälsovård via jobbet är du hänvisad till den offentliga vården även om dina besvär beror på brister i arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält