Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda drabbas när arbetsmiljö prioriteras ned

Under tider av oro och förändrade arbetsvillkor är arbetsmiljöarbetet särskilt viktigt. Men trots att insatserna skulle behöva stärkas under coronakrisen ser Sveriges Företagshälsor motsatt trend: arbetsmiljön prioriteras ned vilket påverkar de anställdas hälsa.
Lina Björk Publicerad
AP Photo / TT, Shutterstock
Coronakrisen har lett till att företag prioriterar ned arbetsmiljöarbetet, vilket riskerar att gå ut över anställdas hälsa. AP Photo / TT, Shutterstock

Coronakrisen har påverkat arbetslivet på ett sätt som inte gick att förutsäga. Hundratusentals anställda har fått hemmet som arbetsplats, med en annorlunda och i många fall ansträngd arbetsmiljö. Företag prioriterar sin basverksamhet och att överleva, medan arbetsmiljöarbetet sätts på paus.

Bland Sveriges Företagshälsor har man sett en oroande nedgång på efterfrågan av hälsofrämjande arbete. Utbildningar ställs in, riskbedömningar av arbetsmiljön bokas av, man jobbar mindre med rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nere.  

Läs mer: Så riskbedömer du att jobba hemifrån

– Det är inte konstigt att företag prioriterar att överleva, men jag är orolig för vad som kommer sedan när de här verksamheterna ska komma tillbaka till ett normalläge. Hur mår de anställda då om man har prioriterat bort stora delar av hälsoarbetet? Det får effekter både nu och i framtiden, med medarbetare som är oroliga, mår dåligt och levererar sämre vilket även påverkar företagets resultat, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.

En ökning som däremot har skett, trots de totalt sett minskade volymerna är efterfrågan av stöd och stödsamtal och behov av att hantera oro på arbetsplatserna.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Frågorna som kommer till företagshälsan nu domineras av oro för coronaviruset. Exempelvis är det många som undrar om det går att ta reda på om en anställd varit sjuk och hur man ska hantera det. Vi får också frågor kring arbetsbelastning och återhämtning för de grupper som jobbar närmast virusets epicentrum.

Det branschorganisationen har kunnat se är att de företag som jobbade aktivt med hälsan för de anställda innan covid-19 har haft en bättre krisplan medan de företag som inte ägnade arbetsmiljön så mycket energi nu har backat ytterligare.

– En del företag har inte ägnat en tanke åt att deras personal blivit hemförlovade och vad det får för effekter. När den här akuta fasen är över har många anställda varit hemma väldigt länge. När arbetsplatsen sedan öppnar upp behöver arbetsgivaren ha resurser att stötta upp för dem som tvingats sköta sitt arbete från en hemmamiljö som kanske inte har fungerat och varit direkt skadlig, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Obehagliga frågor som arbetsgivare redan nu måste fundera på är också om medarbetare på grund av covid-19 avlidit, förlorat en nära anhörig eller blivit så sjuka att de behövt intensivvård.

– Det här arbetet bör påbörjas redan nu för det finns bra insatser att göra. Vi vet att arbetsplatsen har en skyddande effekt och kan fungera som en ventil, men då måste den också få förutsättningar att göra det, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Företagshälsovården

Cirka 65 procent av alla arbetsplatser har tillgång till företagshälsovård. Vilken typ av tjänster som arbetsgivaren har upphandlat kan dock skilja sig rejält från föreag till företag.

Enligt Sveriges Företagshälsor är det uppskattningsvis endast en miljon av de anställda som har tillgång till företagsvård som på ett effektivt sätt verkligen kan göra skillnad på såväl grupp, organisation och individnivå i svenskt arbetsliv.

Störst täckning har branschen i den offentliga sektorn, industrin och i storföretagen. Ungefär 1,4 miljoner anställda står helt utan möjlighet till företagsvård och bland dem arbetar hälften i företag med mindre än 50 anställda.

Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar men har du inte tillgång till företagshälsovård via jobbet är du hänvisad till den offentliga vården även om dina besvär beror på brister i arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.