Coronakrisen har påverkat arbetslivet på ett sätt som inte gick att förutsäga. Hundratusentals anställda har fått hemmet som arbetsplats, med en annorlunda och i många fall ansträngd arbetsmiljö. Företag prioriterar sin basverksamhet och att överleva, medan arbetsmiljöarbetet sätts på paus.
Bland Sveriges Företagshälsor har man sett en oroande nedgång på efterfrågan av hälsofrämjande arbete. Utbildningar ställs in, riskbedömningar av arbetsmiljön bokas av, man jobbar mindre med rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nere.
Läs mer: Så riskbedömer du att jobba hemifrån
– Det är inte konstigt att företag prioriterar att överleva, men jag är orolig för vad som kommer sedan när de här verksamheterna ska komma tillbaka till ett normalläge. Hur mår de anställda då om man har prioriterat bort stora delar av hälsoarbetet? Det får effekter både nu och i framtiden, med medarbetare som är oroliga, mår dåligt och levererar sämre vilket även påverkar företagets resultat, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.
En ökning som däremot har skett, trots de totalt sett minskade volymerna är efterfrågan av stöd och stödsamtal och behov av att hantera oro på arbetsplatserna.
Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega
– Frågorna som kommer till företagshälsan nu domineras av oro för coronaviruset. Exempelvis är det många som undrar om det går att ta reda på om en anställd varit sjuk och hur man ska hantera det. Vi får också frågor kring arbetsbelastning och återhämtning för de grupper som jobbar närmast virusets epicentrum.
Det branschorganisationen har kunnat se är att de företag som jobbade aktivt med hälsan för de anställda innan covid-19 har haft en bättre krisplan medan de företag som inte ägnade arbetsmiljön så mycket energi nu har backat ytterligare.
– En del företag har inte ägnat en tanke åt att deras personal blivit hemförlovade och vad det får för effekter. När den här akuta fasen är över har många anställda varit hemma väldigt länge. När arbetsplatsen sedan öppnar upp behöver arbetsgivaren ha resurser att stötta upp för dem som tvingats sköta sitt arbete från en hemmamiljö som kanske inte har fungerat och varit direkt skadlig, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Obehagliga frågor som arbetsgivare redan nu måste fundera på är också om medarbetare på grund av covid-19 avlidit, förlorat en nära anhörig eller blivit så sjuka att de behövt intensivvård.
– Det här arbetet bör påbörjas redan nu för det finns bra insatser att göra. Vi vet att arbetsplatsen har en skyddande effekt och kan fungera som en ventil, men då måste den också få förutsättningar att göra det, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Företagshälsovården
Cirka 65 procent av alla arbetsplatser har tillgång till företagshälsovård. Vilken typ av tjänster som arbetsgivaren har upphandlat kan dock skilja sig rejält från föreag till företag.
Enligt Sveriges Företagshälsor är det uppskattningsvis endast en miljon av de anställda som har tillgång till företagsvård som på ett effektivt sätt verkligen kan göra skillnad på såväl grupp, organisation och individnivå i svenskt arbetsliv.
Störst täckning har branschen i den offentliga sektorn, industrin och i storföretagen. Ungefär 1,4 miljoner anställda står helt utan möjlighet till företagsvård och bland dem arbetar hälften i företag med mindre än 50 anställda.
Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar men har du inte tillgång till företagshälsovård via jobbet är du hänvisad till den offentliga vården även om dina besvär beror på brister i arbetsmiljön.
