Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tänk på det här om du jobbar hemma

Jobbar du hemifrån till följd av corona? Även om du jobbar utanför kontorets väggar har din arbetsgivare fortfarande ansvar för din arbetsmiljö. Är du hemma en längre period finns en del att tänka på.
Lina Björk Publicerad 12 mars 2020, kl 17:08
Volodymyr Shtun/Colourbox
Det är ofta svårare att få till rätt ergonomi om du jobbar hemifrån. Volodymyr Shtun/Colourbox

Många tjänstemän har möjlighet att jobba hemifrån någon dag i månaden. Med risk för smittspridning av det nya viruset covid-19, har dock fler och fler arbetsplatser beslutat att anställda ska undvika kontoret i den mån det går.

Eftersom arbetsgivaren fortfarande har ansvaret för din arbetsmiljö, är det också rimligt att det görs vissa justeringar i ergonomin om karantänen blir långvarig.

Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig när du jobbar hemma

– Så här i coronatider får man kanske tänka proportionerligt kring vad som är rimligt. Exempelvis att få låna hem hjälpmedel från kontoret i form av mus, tangentbord, handledsskydd eller handsprit, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.

Sitter du i soffan och arbetar har du sämre ergonomi än på kontoret, och då kan det vara en god idé att ta fler och längre pauser för att röra på dig. Dels för att inte bli stel, men också för att minska risken för långvariga skador.

– Är det så att produktiviteten går ner för att du tar fler pauser så får arbetsgivaren acceptera det i det här fallet, eftersom du ofrivilligt är på en plats som inte är anpassad att arbeta på.

Hur mycket du som anställd ska rapportera in när du sitter hemma och jobbar finns det egentligen inga regler för utan hamnar under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Även här får man nog tänka vad som är rimligt. Att rapportera in dina arbetsuppgifter varje timme ökar inte produktiviteten.

Skulle karantänen fortsätta under en längre tid och anställda blir tvungna att jobba hemifrån även fortsättningsvis, kan det kosta mer för arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön håller måttet. Ska ergonomin vara god krävs då kanske andra hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord eller bättre datorskärmar.

– Det är extraordinära omständigheter nu och vi hoppas att alla tar sitt ansvar i det. Vi hoppas att det här inte blir långvarigt både för de anställdas, men också för arbetsgivarnas skull. Vi är i samma båt i det här, säger Mikael Bäckström.

Arbetsgivarens ansvar

  • Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån eller om det sker på arbetsgivarens initiativ.
  • Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö och tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.