Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tänk på det här om du jobbar hemma

Jobbar du hemifrån till följd av corona? Även om du jobbar utanför kontorets väggar har din arbetsgivare fortfarande ansvar för din arbetsmiljö. Är du hemma en längre period finns en del att tänka på.
Lina Björk Publicerad
Volodymyr Shtun/Colourbox
Det är ofta svårare att få till rätt ergonomi om du jobbar hemifrån. Volodymyr Shtun/Colourbox

Många tjänstemän har möjlighet att jobba hemifrån någon dag i månaden. Med risk för smittspridning av det nya viruset covid-19, har dock fler och fler arbetsplatser beslutat att anställda ska undvika kontoret i den mån det går.

Eftersom arbetsgivaren fortfarande har ansvaret för din arbetsmiljö, är det också rimligt att det görs vissa justeringar i ergonomin om karantänen blir långvarig.

Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig när du jobbar hemma

– Så här i coronatider får man kanske tänka proportionerligt kring vad som är rimligt. Exempelvis att få låna hem hjälpmedel från kontoret i form av mus, tangentbord, handledsskydd eller handsprit, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.

Sitter du i soffan och arbetar har du sämre ergonomi än på kontoret, och då kan det vara en god idé att ta fler och längre pauser för att röra på dig. Dels för att inte bli stel, men också för att minska risken för långvariga skador.

– Är det så att produktiviteten går ner för att du tar fler pauser så får arbetsgivaren acceptera det i det här fallet, eftersom du ofrivilligt är på en plats som inte är anpassad att arbeta på.

Hur mycket du som anställd ska rapportera in när du sitter hemma och jobbar finns det egentligen inga regler för utan hamnar under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Även här får man nog tänka vad som är rimligt. Att rapportera in dina arbetsuppgifter varje timme ökar inte produktiviteten.

Skulle karantänen fortsätta under en längre tid och anställda blir tvungna att jobba hemifrån även fortsättningsvis, kan det kosta mer för arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön håller måttet. Ska ergonomin vara god krävs då kanske andra hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord eller bättre datorskärmar.

– Det är extraordinära omständigheter nu och vi hoppas att alla tar sitt ansvar i det. Vi hoppas att det här inte blir långvarigt både för de anställdas, men också för arbetsgivarnas skull. Vi är i samma båt i det här, säger Mikael Bäckström.

Arbetsgivarens ansvar

  • Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån eller om det sker på arbetsgivarens initiativ.
  • Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö och tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.