Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Björn Eriksson kämpar för att behålla kontanterna

Kontanterna är på väg att försvinna i Sverige. Det kan vara svårt både att ta och sätta in pengar. Björn Eriksson har startat ett uppror mot bankernas lönsamma strategi.
Johanna Rovira Publicerad 28 november 2016, kl 09:55

Hur kom det sig att du startade kontantupproret för ett och ett halvt år sedan?
– 2005 avreglerades kontanthanteringen och storbankerna tog över ansvaret. Bankerna tjänar miljardbelopp på att slippa hantera kontanter och försöker med fiffelartade metoder jävlas med folk som vill använda kontanter. Antalet bankomater minskar – vi har minst antal automater i Europa efter Tjeckien – och kortavgifterna höjs. På grund av vår enormt stora tillit till myndigheterna är vi totalt utlämnade till bankerna. Tror du att det kommer att vara avgiftsfritt att ”swisha” eller betala med kort när det inte längre finns något alternativ?

Är inte det kontantlösa samhället en god idé?
– Vi beskylls ofta för att vara omoderna töntar som inte hänger med, men jag använder själv både kontokort och Swish – det finns tveklöst stora fördelar med det. Men i Ydre där jag bor stora delar av tiden saknas mobiltäckning i vissa delar. För en del äldre finns inte på kartan att använda kort och före detta fångar är inte betrodda att ha kontokort. Sedan har vi turister och asylsökande – för en stor grupp människor är kontanter det enda alternativet.

Som före detta polis måste du väl uppskatta att rånrisken minskar?
– Rånen kommer inte att försvinna, bara förflyttas. Rånen mot storbankerna minskar, men risken för mindre butiker, utan kameror och säkerhetsutrustning, som fortfarande måste ta emot kontanter, ökar. Dessutom kan man fråga sig vad bedrägerierna kostar. Bankerna vägrar prata om bedrägerierna och jag blir alltid misstänksam när uppgifter hemlighålls. Jag är övertygad om att det stjäls jättestora belopp via kortbedrägerier, men bankerna tjänar ändå mer på att slippa kontanthanteringen.

Som ordförande i Säkerhetsbranschen – talar du inte i egen sak?
– Bland dem jag företräder finns både vinnare och förlorare i ett samhälle utan kontanter. För mig är det här främst en demokratifråga – en massa människor lämnas i sticket för att bankerna ska tjäna storkovan.

Men går det att stoppa det kontantlösa samhället?
– Om den folkliga vreden fortsätter att växa ökar sannolikheten för att det går. Är det fullständigt orimligt att ställa kravet att bankerna enas om att ta emot pengar åtminstone några timmar någon dag i veckan? För att överhuvudtaget få banktillstånd i Sverige borde krävas att banken ska ha en lösning på hur kontanter hanteras!

Vad vet DU om kontanter? Testa dina kunskaper här!

Kontantkramare. Och kortkramare. Björn Eriksson menar att båda betalsätten behövs.

Om Björn Eriksson

ÅLDER: 71 år.

AKTUELL: Ordförande i Riksidrottsrörelsen och Säkerhetsbranschen. Grundare av nätverket Kontantupproret.

KARRIÄR: Chef för Tullverket, Kustbevakningen, Rikspolisen, hederspresident Interpol, Landshövding i Östergötlands län.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory