Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Kollega har i en tidigare artikel berättat om Unionens syn på den strandade förhandlingen om kollektivavtal: Frilans finans startar gul fackklubb
Hur upplever ni att diskussionerna om kollektivavtal har gått med Unionen?
– Jag har förhandlat med Unionen i egenskap av ordförande för egenanställningsföretagarnas branschorganisation. Jag är så klart inte nöjd eftersom vi inte fick till ett kollektivavtal.
Varför har man inte kommit överens?
– Min analys är att vi hade helt olika förutsättningar. Vi är en organisation bildad i nutid, vi kan vara pragmatiska och lösningsorienterade medan Unionen har ett ideologiskt arv som skapar en massa låsningar. Till exempel diskussionen om tillsvidareanställningar, jämfört med tidsbegränsade anställningar. Där har Unionen en syn som går långt tillbaka till fackföreningarnas start och som hör samman med industrialismen. När samhället förändras är det svårt att flytta med i tiden, men man måste byta synsätt när arbetsmarknaden utvecklas.
Är det några speciella frågor där man står långt ifrån varandra?
– Tillsvidareanställningen utgjorde den största låsningen. Fackföreningarna ser den anställningsformen som den enda tryggheten och när det nu växer fram en arbetsmarknad där man jobbar uppdragsbaserat så har man svårt att förhålla sig till det. Vi menar att det går att bygga trygghet utan en tillsvidareanställning.
Varför har det startats en ”gul” fackklubb?
– Det har inte startats en gul fackklubb, det är en etikett som har klistrats på oss av andra. Det som Frilans Finans har gjort är att vi har startat Frilans Finans Råd, som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Skälet till att vi gjorde det är att det inte finns någon part som representerar dem som jobbar uppdragsbaserat.
Så det var aldrig tänkt som en fackklubb?
– Vi behöver jobba med frågor kring villkor och trygghet och annat som rör den här typen av anställningar och eftersom inte Unionen eller någon annan part vill ta det ansvaret så startade vi det här rådet.
Vilka frågor ska rådet fokusera på?
– Kompetensutveckling, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, matchningsfrågor och såklart a-kassan, som är ett sorgebarn för alla som jobbar uppdragsbaserat.
Hur många är med?
– Det har valts tio personer som ska representera de 18 000 som jobbar som egenanställda. De har ett mandat på två år.
Hur ser ni att man tillgodoser de anställdas trygghet i dag utan kollektivavtal?
– Vår organisations syfte är att se till att människor får möjlighet att utvecklas. Därför är det naturligt att vi arbetar utifrån ekonomisk och social hållbarhet. Frilans Finans Råd är en del i det. Sedan jobbar vi systematiskt med arbetsmiljön. Att våra egenanställda är långt ifrån arbetsledningen är inget unikt, så har många yrken utvecklats.
– Vi jobbar preventivt med utbildningar, bland annat via nätet. Men det är en delvis ny arbetsmarknad och man måste skapa nya rutiner och processer för att jobba med sådana saker.
Är kollektivavtal en del i framtidens arbetsmarknad enligt er?
– Jag tror på den svenska modellen. Det var därför vi valde att sätta oss i förhandlingar med Unionen. Sedan måste fackförbundet bestämma sig för om de vill vara en part som representerar anställda som jobbar uppdragsbaserat, eller om de vill överlåta det på andra parter.
Samtalar ni med andra parter?
– Ja. Men många delar av arbetsmarknaden är väldigt polariserad. Det är låsta positioner redan från början. Det gäller till exempel a-kassan, som vägrar att föra en dialog med oss.
Finns det möjlighet till fortsatta diskussioner med Unionen?
– Vi stänger inga dörrar, det är en fråga för Unionen.
Vad krävs för att det ska ske?
– Att man säger att man vill vara med att reglera de egenanställdas arbetsvillkor och är beredda att skapa ett nytt sorts kollektivavtal där arbetsgivaren betalar proportionerligt till trygghetssystemen. Dagens kollektivavtal bygger på tillsvidareanställningar och då hamnar vi i ett läge där arbetsgivaren inte betalar proportionerligt. Det är helt orimligt.
En gul fackklubb är en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren. Det första gula facket, Fédération nationale des Jaunes de France, grundades i Frankrike av Pierre Biétry år 1902. Den gula färgen valdes för att understryka skillnaden mot rött som associerades med socialism.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.
I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut.
Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal.
De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).
Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik.
Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.
– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.
Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.
– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser.
– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet.
Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.
– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.
Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.
– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera.
– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.
Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.
– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.
En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.
Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.
Allt arbete som WAECO Sweden, som bland annat sysslar med luftkonditionering för fordon, utför åt Tesla sätts i blockad från och med den 3 november 05.00.
Att inget sådant arbete får ske är kopplat till själva arbetsuppgiften, så det gäller även om det blir ett annat företag som tar över arbetet.
– Förhandlingarna har hittills varit resultatlösa och strejken har pågått sedan oktober 2023 – men vi ger oss inte. Med gemensam facklig kraftsamling vill vi bidra till att förändra läget och se till att Tesla tar ansvar som arbetsgivare, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef i en kommentar.
IF Metalls strejk mot Teslas bolag i Sverige, för att få ett kollektivavtal på plats, har pågått i två år nu.
Flera svenska fackförbund, och flera nordiska, har gett sig in i konflikten. För Unionens del är det här den sjätte sympatiåtgärden.
DEKRA Industrial AB
– Blockad mot arbete för Tesla, inklusive besiktning av fordonslyftar i Teslas verkstäder.
– Varsel: 16 maj 2024
Kiwa Sweden AB
– Blockad efter att Tesla börjat anlita Kiwa istället för DEKRA.
– Varsel: 4 juli 2024
Qvalify AB
– Blockad mot besiktning av Teslas maskiner.
– Varsel: 3 oktober 2024
Tekniska verken i Linköping
– Blockad mot driftsättning av Teslas laddstationer.
– Varsel: 4 november 2024
J&B Maskinteknik AB
– Blockad mot service av utrustning i Teslas verkstäder.
– Varsel: 7 november 2024
WAECO Sweden WSE AB
– Blockad mot allt arbete som utförs för Teslas räkning.
– Varsel: 22 oktober 2025 (träder i kraft 3 november 2025)