Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

”Unionen lever i det förflutna”

Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.
Lina Björk Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Frilans Finans har startat Frilans Finans Råd som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Kollega har i en tidigare artikel berättat om Unionens syn på den strandade förhandlingen om kollektivavtal: Frilans finans startar gul fackklubb

Hur upplever ni att diskussionerna om kollektivavtal har gått med Unionen?
– Jag har förhandlat med Unionen i egenskap av ordförande för egenanställningsföretagarnas branschorganisation. Jag är så klart inte nöjd eftersom vi inte fick till ett kollektivavtal. 

Varför har man inte kommit överens?
– Min analys är att vi hade helt olika förutsättningar. Vi är en organisation bildad i nutid, vi kan vara pragmatiska och lösningsorienterade medan Unionen har ett ideologiskt arv som skapar en massa låsningar. Till exempel diskussionen om tillsvidareanställningar, jämfört med tidsbegränsade anställningar. Där har Unionen en syn som går långt tillbaka till fackföreningarnas start och som hör samman med industrialismen. När samhället förändras är det svårt att flytta med i tiden, men man måste byta synsätt när arbetsmarknaden utvecklas.

Är det några speciella frågor där man står långt ifrån varandra?
– Tillsvidareanställningen utgjorde den största låsningen. Fackföreningarna ser den anställningsformen som den enda tryggheten och när det nu växer fram en arbetsmarknad där man jobbar uppdragsbaserat så har man svårt att förhålla sig till det. Vi menar att det går att bygga trygghet utan en tillsvidareanställning.

Varför har det startats en ”gul” fackklubb?
– Det har inte startats en gul fackklubb, det är en etikett som har klistrats på oss av andra. Det som Frilans Finans har gjort är att vi har startat Frilans Finans Råd, som är till för att jobba med alla de här frågorna som berör dem som jobbar uppdragsbaserat. Skälet till att vi gjorde det är att det inte finns någon part som representerar dem som jobbar uppdragsbaserat.

Så det var aldrig tänkt som en fackklubb?
– Vi behöver jobba med frågor kring villkor och trygghet och annat som rör den här typen av anställningar och eftersom inte Unionen eller någon annan part vill ta det ansvaret så startade vi det här rådet.

Vilka frågor ska rådet fokusera på?
– Kompetensutveckling, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, matchningsfrågor och såklart a-kassan, som är ett sorgebarn för alla som jobbar uppdragsbaserat.

Hur många är med?
– Det har valts tio personer som ska representera de 18 000 som jobbar som egenanställda. De har ett mandat på två år. 

Hur ser ni att man tillgodoser de anställdas trygghet i dag utan kollektivavtal?
– Vår organisations syfte är att se till att människor får möjlighet att utvecklas. Därför är det naturligt att vi arbetar utifrån ekonomisk och social hållbarhet. Frilans Finans Råd är en del i det. Sedan jobbar vi systematiskt med arbetsmiljön. Att våra egenanställda är långt ifrån arbetsledningen är inget unikt, så har många yrken utvecklats.

 – Vi jobbar preventivt med utbildningar, bland annat via nätet. Men det är en delvis ny arbetsmarknad och man måste skapa nya rutiner och processer för att jobba med sådana saker.

Är kollektivavtal en del i framtidens arbetsmarknad enligt er?
– Jag tror på den svenska modellen. Det var därför vi valde att sätta oss i förhandlingar med Unionen. Sedan måste fackförbundet bestämma sig för om de vill vara en part som representerar anställda som jobbar uppdragsbaserat, eller om de vill överlåta det på andra parter.

Samtalar ni med andra parter?
– Ja. Men många delar av arbetsmarknaden är väldigt polariserad. Det är låsta positioner redan från början. Det gäller till exempel a-kassan, som vägrar att föra en dialog med oss.

Finns det möjlighet till fortsatta diskussioner med Unionen?
– Vi stänger inga dörrar, det är en fråga för Unionen.

Vad krävs för att det ska ske?
– Att man säger att man vill vara med att reglera de egenanställdas arbetsvillkor och är beredda att skapa ett nytt sorts kollektivavtal där arbetsgivaren betalar proportionerligt till trygghetssystemen. Dagens kollektivavtal bygger på tillsvidareanställningar och då hamnar vi i ett läge där arbetsgivaren inte betalar proportionerligt. Det är helt orimligt.

En gul fackklubb

En gul fackklubb är en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren. Det första gula facket, Fédération nationale des Jaunes de France, grundades i Frankrike av Pierre Biétry år 1902. Den gula färgen valdes för att understryka skillnaden mot rött som associerades med socialism.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen
Anställd sätter upp lapp om strejk
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Avtal

7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen

I april nästa år får du antagligen din nya lön – och kanske kortare arbetstid. Men vägen mot ditt nya kollektivavtal har redan börjat. Så här går avtalsrörelsen till.
David Österberg Publicerad 21 oktober 2026, kl 06:00
Anställd sätter upp lapp om strejk
De flesta nya kollektivavtal ska vara klara senast den 31 mars 2027 och börjar gälla den 1 april. Avtal med andra slutdatum blir klara senare. Om fack och arbetsgivare inte kan komma överens i förhandlingarna har facken olika konfliktåtgärder att ta till, exempelvis strejk. Det är bara tillåtet att strejka när ett kollektivavtal har löpt ut. Fredrik Sandberg/TT

Nästa år ska 81 procent av arbetsmarknadens kollektivavtal omförhandlas. De flesta löper ut den 31 mars, men några gäller längre än så. Unionen har 79 avtal i nästa års avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.

1. 21 000 medlemmar tillfrågas

Under sommaren och hösten 2026 frågar Unionen 21 000 medlemmar och förtroendevalda vad de tycker att förbundet ska prioritera i förhandlingarna med arbetsgivarna. Därefter fattar branschdelegationerna beslut om vilka krav som ska drivas.

2. Facken framför sina avtalskrav 

I november presenterar de fem facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetarförbundet) sina krav. Kraven innefattar bland annat lönenivå.

3. Arbetsgivarnas motkrav

I december presenterar arbetsgivarna inom industrin sina motkrav.

4. Förhandlingar om nytt löneavtal

I januari 2027 sätter sig parterna inom industrin vid förhandlingsborden. När de är överens om lönenivån har de satt det så kallade märket. Det blir normen för löneökningarna för alla löntagare. Att industrin sätter normen beror på att Sverige är ett exportberoende land. Löneökningstakten måste därför ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

5. Deadline för nytt avtal

Senast den 31 mars ska fack och arbetsgivare inom industrin ha kommit överens om nya kollektivavtal.

6. Industrins avtal förebild 

Övriga kollektivavtal förhandlas med industrins kollektivavtal som riktmärke.

7. När kan det bli strejk?

Så länge ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då får facket normalt inte strejka. Om parterna inte kommer överens och avtalet löper ut kan facket strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna.

Avtal

King-strejken avblåst - speljätten tecknar avtal

Det blir ingen strejk på King. Efter fackets påtryckningar valde spelföretaget på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal för sina medarbetare.
Mats Thorén Publicerad 24 september 2026, kl 19:53
Porträtt av Martin Wästfelt, Unionen, bredvid en bild av en hand som håller en mobiltelefon med spelet Candy Crush på skärmen.
Efter fackens strejkvarsel har spelbolaget King tecknat kollektivavtal för sina medarbetare. Foto: Christine Olsson/TT/Anna Hållams /TT

Spelbolaget King, som bland annat skapat det populära mobilspelet Candy Crush, valde på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal med fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer. 

Avtalet rör omkring 550 anställda i Stockholm och Malmö. 

– Jag är oerhört stolt över våra medlemmar. Vi har kämpat länge för att få till stånd ett kollektivavtal och ibland har det känts som att målet varit långt borta. Men vi gav aldrig upp, säger Henrik Jönsson, vice ordförande för Unionenklubben på King, i ett uttalande. 

Kollektivavtalet innebär bland annat att de anställda får bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation. De får också rätt att organisera sig och att få information i god tid vid förändringar som påverkar arbetet.

Ett års förhandlingar utan resultat

Förhandlingarna har pågått sedan maj 2025. Strejkvarslet kom i förra veckan. 

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, visar vägen till kollektivavtal på King vilken betydelse det har när medlemmar organiserar sig och står fast vid sina krav.  

– Det här är en stor seger för medlemmarna på King. Under lång tid har de stått fast vid kravet på kollektivavtal och vägrat ge upp trots att vägen hit varit både lång och utmanande, säger Martin Wästfelt i ett uttalande. 

Strejkvarslet var lagt till att träda i kraft klockan fem på fredagsmorgonen, då all personal skulle lägga ned arbetet om inget kollektivavtal kom på plats. 

Men nu är alltså strejkhotet avblåst. 

Nya avtalet gäller från 1 april 

Enligt Unionen har förhandlingarna varit tuffa och fackförbundet ser överenskommelsen som ett kvitto på att "den svenska modellen står stark". 

– Trots tuffa förhandlingar och olika utgångspunkter kunde vi till slut nå en överenskommelse, säger Martin Wästfelt.  

Spelbolaget King omfattas av kollektivavtalet Tech Sverige IT från den 1 april 2027.