Lena misstrivdes med sin arbetssituation på revisionsbyrån och bestämde sig för att säga upp sig och starta eget tillsammans med en kollega. De gjorde dock ett stort misstag: Ivriga att komma i gång registrerade de sin firma hos Bolagsverket någon vecka innan uppsägningstiden hade löpt ut. Vilket arbetsgivaren tolkade som ett brott mot lojalitetsplikten och skickade hem dem på direkten.
– Det var inte meningen, det gick fortare att registrera bolaget än vad vi hade trott. Chefen sa till oss att släppa allt och gå. Det var jättejobbigt att bli utkastad med dunder och brak när man jobbat på samma ställe i många år. Arbetsgivaren meddelade att vi skulle få ett sexsiffrigt skadestånd, men sedan hörde vi inget på ett långt tag, säger Lena.
När Lena en gång anställdes på revisionsbyrån fick hon skriva på ett kontrakt med konkurrensklausuler. Lycklig över det nya jobbet var det inte läge att börja diskutera detaljerna i avtalet. När hon så blev egen företagare var hon fullständigt medveten om att hon hade tre månaders karrenstid då hon och hennes kollega inte fick ta med sig kunder från sin tidigare arbetsgivare. Problemet var bara att kunder började höra av sig till dem.
– Vi kontaktade inga kunder, men det var svårt att säga nej till dem som ringde oss och som vi känt under många år. För kunden är det revisorn, inte revisionsbyrån, som man har en affärsmässig relation med. Så för dem blir det ologiskt att inte fortsätta med samma person, säger hon.
Ett par dagar före jul fick Lena och hennes kollega ett chockbesked. Arbetsgivaren inledde en rättsprocess och krävde dem på miljonbelopp – dels för att de tagit med sig befintliga kunder till sin nya firma, dels på grund av illojaliteten.
Unionen kopplades in. För varje förhandling steg skadeståndskraven. Till sist var de uppe i drygt fyra miljoner. Unionen kunde dock få arbetsgivarsidan att inse att kraven på illojalitet inte höll juridiskt. Tack vare stödet från facket slutade tvisten i stället med en uppgörelse som innebar att Lena kompenserade sin före detta arbetsgivare med runt 100 000 kronor för de nio kunder hon tagit över.
– Skadeståndskraven har tärt oerhört på oss. Det har varit en jättepress och vi började sova dåligt. Det kändes absurt att bli anklagad för att ha utfört en attack mot företaget. Jag var ingen nyckelmedarbetare och trodde aldrig att de skulle bråka med lilla mig, det kändes mer som att de ville skrämma oss. Stödet från Unionen var fantastiskt, jag hade aldrig fixat det själv, säger Lena.
Hon erkänner att hon och hennes kollega gjorde fel, men poängterar att de inte hade någon avsikt att skada företaget.
– Jag var väldigt naiv och borde ha förstått bättre. Med facit i hand borde vi ha avvaktat några dagar med att registrera firman och låtit kunderna vänta i tre månader på vår hjälp. Det känns surt att ge arbetsgivaren pengar, men jag får stå mitt kast.
Trots det anser Lena att det kan vara befogat med konkurrensklausuler i revisionsbranschen. En revisor sitter inte sällan på en del känslig information och hennes avtal innehöll inga oskäliga villkor.
Miljonböter för brott mot konkurrensklausul
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Artikeln i korthet
- Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
- I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
- Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens.
Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.
Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.
– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.
För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.
– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.
Medlemmarna avstod en halv procents löneökning
Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.
I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen
Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden.
– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.
Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar
Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.
Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.
– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.
Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid
Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar.
Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.
– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.
”Det finns ingenting som kan ersätta tid”
Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.
– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.
Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor
Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:
- Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
- Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
- Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
- Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
- Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
7 saker du behöver veta om avtalsrörelsen
Avtal 2027: Fortsatt strid om kortare arbetstid
Nästa år ska 81 procent av arbetsmarknadens kollektivavtal omförhandlas. De flesta löper ut den 31 mars, men några gäller längre än så. Unionen har 79 avtal i nästa års avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutet.
1. 21 000 medlemmar tillfrågas
Under sommaren och hösten 2026 frågar Unionen 21 000 medlemmar och förtroendevalda vad de tycker att förbundet ska prioritera i förhandlingarna med arbetsgivarna. Därefter fattar branschdelegationerna beslut om vilka krav som ska drivas.
2. Facken framför sina avtalskrav
I november presenterar de fem facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetarförbundet) sina krav. Kraven innefattar bland annat lönenivå.
3. Arbetsgivarnas motkrav
I december presenterar arbetsgivarna inom industrin sina motkrav.
4. Förhandlingar om nytt löneavtal
I januari 2027 sätter sig parterna inom industrin vid förhandlingsborden. När de är överens om lönenivån har de satt det så kallade märket. Det blir normen för löneökningarna för alla löntagare. Att industrin sätter normen beror på att Sverige är ett exportberoende land. Löneökningstakten måste därför ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.
5. Deadline för nytt avtal
Senast den 31 mars ska fack och arbetsgivare inom industrin ha kommit överens om nya kollektivavtal.
6. Industrins avtal förebild
Övriga kollektivavtal förhandlas med industrins kollektivavtal som riktmärke.
7. När kan det bli strejk?
Så länge ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt och då får facket normalt inte strejka. Om parterna inte kommer överens och avtalet löper ut kan facket strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna.
King-strejken avblåst - speljätten tecknar avtal
Spelbolaget King, som bland annat skapat det populära mobilspelet Candy Crush, valde på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal med fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer.
Avtalet rör omkring 550 anställda i Stockholm och Malmö.
– Jag är oerhört stolt över våra medlemmar. Vi har kämpat länge för att få till stånd ett kollektivavtal och ibland har det känts som att målet varit långt borta. Men vi gav aldrig upp, säger Henrik Jönsson, vice ordförande för Unionenklubben på King, i ett uttalande.
Kollektivavtalet innebär bland annat att de anställda får bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation. De får också rätt att organisera sig och att få information i god tid vid förändringar som påverkar arbetet.
Ett års förhandlingar utan resultat
Förhandlingarna har pågått sedan maj 2025. Strejkvarslet kom i förra veckan.
Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, visar vägen till kollektivavtal på King vilken betydelse det har när medlemmar organiserar sig och står fast vid sina krav.
– Det här är en stor seger för medlemmarna på King. Under lång tid har de stått fast vid kravet på kollektivavtal och vägrat ge upp trots att vägen hit varit både lång och utmanande, säger Martin Wästfelt i ett uttalande.
Strejkvarslet var lagt till att träda i kraft klockan fem på fredagsmorgonen, då all personal skulle lägga ned arbetet om inget kollektivavtal kom på plats.
Men nu är alltså strejkhotet avblåst.
Nya avtalet gäller från 1 april
Enligt Unionen har förhandlingarna varit tuffa och fackförbundet ser överenskommelsen som ett kvitto på att "den svenska modellen står stark".
– Trots tuffa förhandlingar och olika utgångspunkter kunde vi till slut nå en överenskommelse, säger Martin Wästfelt.
Spelbolaget King omfattas av kollektivavtalet Tech Sverige IT från den 1 april 2027.