Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Flexpension i hamn

Efter flera års strid får nu ytterligare 100 000 Unionenmedlemmar flexpension. Det är den bärande punkten i den nya överenskommelsen med arbetsgivarorganisationen Almega som även innehåller förändringar av bland annat beredskapsregler och anställningsformer.
Niklas Hallstedt Publicerad
Ulrika Lindstrand, Martin Linder och Anna-Karin Hatt under presskonferens.
Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Martin Linder (Unionen) och Anna-Karin Hatt (Almega) meddelade under onsdagen att de tre parterna äntligen kommit överens om flexpension för tjänstesektorn. Foto: Kollega

I fjol var frågan om flexpensionen på tjänsteföretagen nära att sluta i öppen konflikt. I årets avtalsrörelse blir det däremot en icke-fråga efter onsdagens överenskommelse.

– Ur fackligt perspektiv är det väldigt glädjande, det har varit en komplicerad process som krävt engagemang, stöd från medlemmarna och hårt arbete, sa Unionens ordförande Martin Linder i samband med att han presenterade överenskommelsen tillsammans med Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer och Anna-Karin Hatt från Almega.

Facket fick igenom flexpensionen. Vad fick ni ge upp i gengäld?
– För att få till en reglering var vi tvungna att lägga in frågor som även arbetsgivarna tyckte var viktiga. Vi har så klart försökt identifiera frågor där vi också har ett intresse att anpassa regleringar i avtalen och hitta en balanserad nivå som gör parterna tillräckligt nöjda. Och jag tror att Unionens medlemmar kommer att bli väldigt nöjda med att de får utökade avsättningar till sin pension, säger Martin Linder.

Flexpensionen på Almegaområdet skiljer sig på två punkter från den modell som redan finns inom industrin. För det första kan individen under vissa förutsättningar avstå från flexpensionsavsättningen om arbetsgivaren medger det. I sådant fall höjs i stället lönen. För det andra kommer nya medlemsföretag i Almega att få en femårig infasningsperiod.

Även Almegas vd Anna-Karin Hatt är nöjd med överenskommelsen.

– Vi har inte bara löst en konfliktfråga, vi har också förbättrat företagens möjlighet att bedriva sin verksamhet. Överenskommelsen tar hänsyn både till medarbetarnas behov och företagens möjligheter att utvecklas och skapa nya jobb.

Vad är ni mest nöjda med?
– Helheten, men jag är mån om alla åtta delarna. Jag är väldigt nöjd med regleringen av anställningsformerna som gör det enklare att anställa, men också med att vi får modernare beredskapsregler och den partsgemensamma ”guidelinen”, riktlinjen, för turordningar vid arbetsbrist. Det är en klassisk vinna-vinnasituation. Det handlar om att både ge och ta.

Förutom flexpensionen finns ytterligare sju delar i det paket som man nu kommit överens om.

Bland annat en enhetlig reglering för beredskap som tar hänsyn till att många tjänstemän tack vare mobiltelefon och digitalisering numera kan arbeta från olika platser.

Här finns också en reglering av anställningsformerna som slår fast att en tillsvidareanställning är huvudregeln. Om arbetsgivare kommer överens med den anställde om en visstidsanställning ska den vara i minst sju dagar. Även överenskommelse om kortare tid kan göras, men facket kan återkalla möjligheten om den missbrukas.

Ytterligare en punkt innebär att det ska skrivas en partsgemensam vägledning för turordningen vid arbetsbrist. Från arbetsgivarhåll har man tidigare klagat över att det träffas alltför få avtalsturlistor. Syftet med den nya vägledningen ska vara att stötta de lokala parterna vid neddragningar och innebär inga förändringar i förhållande till nuvarande regler. En förändring är dock införandet av möjligheten att begära en omställningskonsultation de gånger som det är svårt att enas om en avtalsturlista.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Unionen varslar om ny blockad mot Tesla

Unionen lägger nytt varsel om sympatiåtgärder mot Tesla. Den här gången är det WAECO, som sysslar med luftkonditionering, som inte ska utföra arbete åt elbilsjätten.
Sandra Lund Publicerad 22 oktober 2025, kl 15:02
Unionen varslar om ny blockad mot Tesla – WAECO förbjuds utföra arbete från 3 november. Facklig kamp fortsätter för kollektivavtal. En röd Tesla-skylt i fronten mot en byggnad i bakgrunden
Nytt drag i Teslastrejken. Unionen lägger nu sitt sjätte sympativarsel i den två år långa konflikten mellan IF Metall och Tesla i Sverige. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt arbete som WAECO Sweden, som bland annat sysslar med luftkonditionering för fordon, utför åt Tesla sätts i blockad från och med den 3 november 05.00.

Att inget sådant arbete får ske är kopplat till själva arbetsuppgiften, så det gäller även om det blir ett annat företag som tar över arbetet.

Unionen: Vi ger oss inte

–  Förhandlingarna har hittills varit resultatlösa och strejken har pågått sedan oktober 2023 – men vi ger oss inte. Med gemensam facklig kraftsamling vill vi bidra till att förändra läget och se till att Tesla tar ansvar som arbetsgivare, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef i en kommentar.

IF Metalls strejk mot Teslas bolag i Sverige, för att få ett kollektivavtal på plats, har pågått i två år nu.

Flera svenska fackförbund, och flera nordiska, har gett sig in i konflikten. För Unionens del är det här den sjätte sympatiåtgärden.

Företag som omfattas av Unionens blockader och sympatiåtgärder mot Tesla



DEKRA Industrial AB
– Blockad mot arbete för Tesla, inklusive besiktning av fordonslyftar i Teslas verkstäder.
– Varsel: 16 maj 2024

Kiwa Sweden AB
– Blockad efter att Tesla börjat anlita Kiwa istället för DEKRA.
– Varsel: 4 juli 2024

Qvalify AB
– Blockad mot besiktning av Teslas maskiner.
– Varsel: 3 oktober 2024

Tekniska verken i Linköping
– Blockad mot driftsättning av Teslas laddstationer.
– Varsel: 4 november 2024

J&B Maskinteknik AB
– Blockad mot service av utrustning i Teslas verkstäder.
– Varsel: 7 november 2024

WAECO Sweden WSE AB
– Blockad mot allt arbete som utförs för Teslas räkning.
– Varsel: 22 oktober 2025 (träder i kraft 3 november 2025)

Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.