I fjol var frågan om flexpensionen på tjänsteföretagen nära att sluta i öppen konflikt. I årets avtalsrörelse blir det däremot en icke-fråga efter onsdagens överenskommelse.

– Ur fackligt perspektiv är det väldigt glädjande, det har varit en komplicerad process som krävt engagemang, stöd från medlemmarna och hårt arbete, sa Unionens ordförande Martin Linder i samband med att han presenterade överenskommelsen tillsammans med Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer och Anna-Karin Hatt från Almega.

Facket fick igenom flexpensionen. Vad fick ni ge upp i gengäld?
– För att få till en reglering var vi tvungna att lägga in frågor som även arbetsgivarna tyckte var viktiga. Vi har så klart försökt identifiera frågor där vi också har ett intresse att anpassa regleringar i avtalen och hitta en balanserad nivå som gör parterna tillräckligt nöjda. Och jag tror att Unionens medlemmar kommer att bli väldigt nöjda med att de får utökade avsättningar till sin pension, säger Martin Linder.

Flexpensionen på Almegaområdet skiljer sig på två punkter från den modell som redan finns inom industrin. För det första kan individen under vissa förutsättningar avstå från flexpensionsavsättningen om arbetsgivaren medger det. I sådant fall höjs i stället lönen. För det andra kommer nya medlemsföretag i Almega att få en femårig infasningsperiod.

Även Almegas vd Anna-Karin Hatt är nöjd med överenskommelsen.

– Vi har inte bara löst en konfliktfråga, vi har också förbättrat företagens möjlighet att bedriva sin verksamhet. Överenskommelsen tar hänsyn både till medarbetarnas behov och företagens möjligheter att utvecklas och skapa nya jobb.

Vad är ni mest nöjda med?
– Helheten, men jag är mån om alla åtta delarna. Jag är väldigt nöjd med regleringen av anställningsformerna som gör det enklare att anställa, men också med att vi får modernare beredskapsregler och den partsgemensamma ”guidelinen”, riktlinjen, för turordningar vid arbetsbrist. Det är en klassisk vinna-vinnasituation. Det handlar om att både ge och ta.

Förutom flexpensionen finns ytterligare sju delar i det paket som man nu kommit överens om.

Bland annat en enhetlig reglering för beredskap som tar hänsyn till att många tjänstemän tack vare mobiltelefon och digitalisering numera kan arbeta från olika platser.

Här finns också en reglering av anställningsformerna som slår fast att en tillsvidareanställning är huvudregeln. Om arbetsgivare kommer överens med den anställde om en visstidsanställning ska den vara i minst sju dagar. Även överenskommelse om kortare tid kan göras, men facket kan återkalla möjligheten om den missbrukas.

Ytterligare en punkt innebär att det ska skrivas en partsgemensam vägledning för turordningen vid arbetsbrist. Från arbetsgivarhåll har man tidigare klagat över att det träffas alltför få avtalsturlistor. Syftet med den nya vägledningen ska vara att stötta de lokala parterna vid neddragningar och innebär inga förändringar i förhållande till nuvarande regler. En förändring är dock införandet av möjligheten att begära en omställningskonsultation de gånger som det är svårt att enas om en avtalsturlista.