Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Avsked som rekommendation"

Även bland Unionens regionkontor har man märkt av trenden med ökat antal avsked.
– Arbetsgivarna avskedar i stället för att varsla om upp­sägning av personliga skäl även då skälen är långt ifrån sakliga, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen i Göteborg.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad 9 maj 2014, kl 15:55

Att avskeda en anställd i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl har blivit allt vanligare. Under 2008, då Unionen bildades, stämde förbundet fem arbetsgivare för ogiltigt avskedande i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. 2012 hade antalet tredubblats.
På Unionens regionkontor har man märkt av trenden sedan flera år tillbaka.

– Det här är en rekommendation från arbetsgivar­-organisationerna. Om arbetsgivaren avskedar så behöver de inte betala lön under tiden som processen pågår. Och den kan pågå i upp till två år, vilket gör att många drar sig för att ta ärendet vidare, säger Malin Engström, regionchef på Unionen Öst.

I ett uppsägningsärende som går vidare till domstol, kvarstår anställningen så länge tvisten består. Vid ett avsked avslutas anställningen meddetsamma.

– För att bli avskedad krävs att man gjort något riktigt grovt, som att ha stulit eller misshandlat någon på arbetsplatsen. Vi har varit med på förhand­lingar med både enskilda arbetsgivare och där arbetsgivar-organisationer varit involverade, där man valt att avskeda i stället för att säga upp anställda av personliga skäl, utan att det funnits fog för det, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionens regions­kontor i Göteborg.

Förutom svårigheten att driva en process utan en ekonomisk trygghet kan du även bli avstängd från a-kassan.

– Du får ingen tid på dig att reda ut din ekonomiska situation eftersom du blir avklippt från dag ett. Man kan verkligen hamna i knipa, vilket gör att många pressas att skriva på en snabb uppgörelse, säger Eva Blume Dillner.

För fackförbunden är det svårt att göra någonting åt arbetsgivarnas val av avsked i stället för upp­sägning, då arbetsgivarna har lagen på sin sida.

– De driver på med den lagstiftning som finns. Det vi kan göra är att argumentera mot avskedanden som inte är sakliga. Visa på att man har tagit i för mycket och driva tvisten upp i domstol, där medlemmen förhoppningsvis kan få ett saftigt skadestånd om den vinner, säger Eva Blume Dillner.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."