Unionen vill att reglerna förändras så arbetsgivarna ställs till svars om de utnyttjar människor som kommer till Sverige för att arbeta.

- Vi vill påverka villkoren för de personer som kommer hit. Sverige har kanske världens mest generösa villkor för arbetsinvandring. Det får konsekvenser där vissa arbetsgivare missbrukar sin ställning gentemot arbetstagarna. Personer kan jobba fler timmar än överenskommet, får ingen övertidsersättning eller lägre lön genom dubbla anställningskontrakt, säger Sonja Hallsten, ansvarig för migrationsfrågor på Unionens avtalsenhet.

Ett problem är att arbetstillståndet är kopplat till arbetsgivaren. Om den anställde blir av med jobbet och inte hittar ett annat arbete inom tre månader så måste personen lämna Sverige.

- Vi vill att den tiden förlängs så att det också blir rimligt för arbetskraftsinvandraren att hitta ett annat arbete.

- Om personen blivit erbjuden en anställning och det visar sig att villkoren inte efterlevs så åker han ut, men arbetsgivaren straffas inte. Därför vill vi att anställningserbjudandets ställning stärks så att villkoren i det också är de som slutligen finns i ett anställningskontrakt, säger Sonja Hallsten.

Unionen stödjer de förslag TCO anser nödvändiga vid förändring av reglerna för arbetskraftsinvandring.

- Anställningskontraktet skrivs på först i Sverige och kan dessutom omregleras, så det är inte vattentätt. Vi vill ha sanktioner om arbetsgivaren bryter mot avtalet, som till exempel att arbetsgivaren betalar mellanskillnaden i skadestånd till arbetstagaren, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.

Utökade kontroller för att granska företagens verksamhet och pålitlighet är andra sätt att komma åt oseriösa arbetsgivare.

- Det måste finnas någon form av efterhandskontroller där Skatteverkets uppgifter om den lön arbetsgivaren betalat ut jämförs med den lön som utlovats till den anställde. Vi måste också ha sanktioner mot arbetsgivaren, säger han.

Ytterligare ett problem är att kontrollera arbetsvillkoren för arbetstagare anställda i tredje land.

- Det är i dag svårt att kontrollera att en person som fortfarande är anställd i sitt hemland, till exempel Indien, men arbetar i Sverige får de löne- och arbetsvillkor som personen har rätt till. Ansvaret för att en avtalsenlig lön betalas ut måste då ligga på kundföretaget i Sverige. Det är svårt att kontrollera anställningsavtal, som att tillägg betalas ut i lön och inte traktamente, säger Samuel Engblom.

Ett sätt att hjälpa dessa personer är genom gästmedlemskap. Hittills är Unionen det enda förbundet som erbjuder det.

- Vi hjälper dem då med rådgivning från start och efter tre månader med förhandlingar gentemot arbetsgivaren. Hittills har vi fått ett tiotal ansökningar. Anledningen till att de inte är så många är dels att gästmedlemskapet ytterligare behöver marknadsföras men framför allt för att det är ganska främmande för personer från vissa länder och kulturer att vara med i facket, säger Sonja Hallsten.

Unionen har i dag möjlighet att göra generella yttranden till Migrationsverket om de anställningsvillkor företagen erbjuder ligger i nivå med gällande kollektivavtal eller inte.

- Vi avstår att yttra oss om företaget inte har kollektivavtal eller om företaget inte tillhör Unionens organisationsområde, säger Sonja Hallsten.

Ett företag som omfattas av ett generellt yttrande från Unionen är Academic Search Jobfinder AB.

De företag som alltid lämnar in kompletta ansökningar om arbetstillstånd kan bli certifierade av Migrationsverket. Ansökan ska då även innehålla yttrandet från den fackliga organisationen. Det innebär en betydligt snabbare handläggningstid på i snitt fem dagar i stället för upp till en till två månader för ett icke certifierat företag förutsatt att ansökan är komplett.

Stora företag som certifieras kan lämna in ett hundratal ansökningar om arbetstillstånd per år. Exempel på certifierade företag är Ericsson AB, IKEA och Atlas Copco AB.