Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen tveksam till effekterna av Löfvens reform

Halverat sjuklöneansvar skapar nya jobb, hävdade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i sitt sommartal.
- Att utforma socialförsäkringarna så att fler företag vågar anställa är givetvis bra, men det är oklart om förslaget verkligen ger de tänkta effekterna, säger Mikael Dubois, Utredare i socialförsäkringsfrågor på Unionen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Att låta arbetsgivare slippa sjuklöneansvaret för den andra sjuklöneveckan skulle kosta statskassan ungefär 1,5 miljarder kronor per år, och innebära att staten, inte företagen betalar sjuklön efter en veckas sjukskrivning. Motiveringen är att ett minskat sjuklöneansvar ska få arbetsgivare att våga anställa fler.
Till stöd för sina argument har Löfven en rapport från Företagarna. Enligt undersökningen har 16 procent av företagen en eller flera gånger avstått från att anställa en person på grund sjuklöneansvaret. Vidare framgår att 68 procent av företagen absolut eller kanske skulle bli positiva till att anställa en person med lång sjukhistoria om de slapp att betala sjuklön.

- För att göra en sån här stor reform krävs bättre underlag än en enkätundersökning. Dessutom var slutsatsen i undersökningen att anställningarna skulle öka om sjuklöneansvaret slopades helt, inte krympte med en vecka. Det är därför oklart om hans förslag räcker för att få den effekt han hoppas på, säger Mikael Dubois.

Att ändå ha kvar en vecka, tror Löfven ökar incitamenten för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron, genom förbättringar i till exempel arbetsmiljön.

- Det är oklart om en veckas sjuklöneansvar är tillräckligt för att ge en ekonomisk drivkraft att arbeta med arbetsmiljön. Även här tror jag att det krävs mer på fötterna, säger Mikael Dubois.

Reformen innebär inte någon förändring för den anställde då sjuklönereglerna kvarstår i sin nuvarande form

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.