Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen tveksam till effekterna av Löfvens reform
Halverat sjuklöneansvar skapar nya jobb, hävdade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i sitt sommartal.
- Att utforma socialförsäkringarna så att fler företag vågar anställa är givetvis bra, men det är oklart om förslaget verkligen ger de tänkta effekterna, säger Mikael Dubois, Utredare i socialförsäkringsfrågor på Unionen.
- Att utforma socialförsäkringarna så att fler företag vågar anställa är givetvis bra, men det är oklart om förslaget verkligen ger de tänkta effekterna, säger Mikael Dubois, Utredare i socialförsäkringsfrågor på Unionen.
Att låta arbetsgivare slippa sjuklöneansvaret för den andra sjuklöneveckan skulle kosta statskassan ungefär 1,5 miljarder kronor per år, och innebära att staten, inte företagen betalar sjuklön efter en veckas sjukskrivning. Motiveringen är att ett minskat sjuklöneansvar ska få arbetsgivare att våga anställa fler.
Till stöd för sina argument har Löfven en rapport från Företagarna. Enligt undersökningen har 16 procent av företagen en eller flera gånger avstått från att anställa en person på grund sjuklöneansvaret. Vidare framgår att 68 procent av företagen absolut eller kanske skulle bli positiva till att anställa en person med lång sjukhistoria om de slapp att betala sjuklön.
- För att göra en sån här stor reform krävs bättre underlag än en enkätundersökning. Dessutom var slutsatsen i undersökningen att anställningarna skulle öka om sjuklöneansvaret slopades helt, inte krympte med en vecka. Det är därför oklart om hans förslag räcker för att få den effekt han hoppas på, säger Mikael Dubois.
Att ändå ha kvar en vecka, tror Löfven ökar incitamenten för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron, genom förbättringar i till exempel arbetsmiljön.
- Det är oklart om en veckas sjuklöneansvar är tillräckligt för att ge en ekonomisk drivkraft att arbeta med arbetsmiljön. Även här tror jag att det krävs mer på fötterna, säger Mikael Dubois.
Reformen innebär inte någon förändring för den anställde då sjuklönereglerna kvarstår i sin nuvarande form
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
