Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen: Förbättra skyddet för utländsk arbetskraft

Till skillnad från LO som vill begränsa arbetskraftsinvandringen, ser Unionen gärna att den ökar. Däremot får utländsk arbetskraft dåligt skydd av det regelverk som finns i dag.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 4 juni 2013, kl 13:56

Arbetskraftsinvandringen har ökat kraftigt de senaste åren. Förra året uppskattade Unionen att cirka 300 personer kom till Sverige varje månad för att arbeta inom förbundets organisationsområden.

- Vi ser positivt på utvecklingen. Det skapar goda möjligheter för företagen att utvecklas, det ger kompetensutveckling till den enskilde och man får in en spetskompetens som annars kan vara svår för företagen att hitta, säger Sonja Hallsten, ansvarig för migrationsfrågor på Unionens avtalsenhet. 

När ett företag vill anställa utländsk arbetskraft måste de fylla i ett anställningserbjudande på Migrationsverkets hemsida. Men innan myndigheten godkänner ansökan ska facket ges möjlighet att yttra sig.

- Vi kan yttra oss på tre sätt: Säga att anställningserbjudandet är lika bra som ett kollektivavtal, att det är sämre, eller helt avstå från att svara, vilket vi gör om vi exempel fått en förfrågan från ett företag som inte ligger inom vårt avtalsområde. Vi kan inte yttra oss om vad en sjuksköterska eller lärare ska ha i lön, säger Sonja Hallsten.

Unik certifiering effektiviserar processen
Svaret från facket är dock inte bindande. Migrationsverket kan godkänna ett anställningserbjudande även om facket säger nej, och tvärtom. Om facket helt avstår från att svara får Migrationsverket på egen hand kontrollera de erbjudna arbetsvillkoren. Samma sak gäller om facket säger nej, med anledning av att arbetsplatsen saknar kollektivavtal. Sedan i höstas har Unionen börjat certifiera företag, för att effektivisera ansökningstiden.

- Det är ett unikt samarbete mellan Unionen och Migrationsverket. Hittills har vi gjort överenskommelser med 15 storföretag, som fått en certifiering. Vi gör arbetsplatsbesök, träffar klubben och tittar på hur behovet av ansökningar ser ut, vilka villkor de erbjuder och om de kan se någon fara med en certifiering.

Från det att ett företag har certifierats behöver ansökningarna inte längre passera Unionen. De går direkt till handläggarna på Migrationsverket. De går också in i en snabbare kö. Istället för en handläggningstid på åtta månader, vilket är det som gäller om man inte har ett fackligt yttrande, får man svar inom fem dagar.

Samkör register mellan myndigheterna!
Om en person har erbjudits en anställning och det visar sig att arbetsvillkoren ändras i efterhand har dock varken Migrationsverket eller Unionen mycket att sätta emot.
- Jag kan bara titta på vad arbetsgivaren säger att han eller hon ska erbjuda, men det är inte juridiskt bindande. Det som lät som guld och gröna skogar kan i slutändan visa sig vara ett helvete.

I dag finns inga sanktioner mot företag som beter sig illa mot de personer man anställt från utlandet. Arbetstillståndet är kopplat till arbetsgivaren och om det dras in måste arbetstagaren hitta ett nytt jobb inom tre månader, annars måste man lämna Sverige.  Det finns varken förhandskontroller som granskar om företaget existerar, eller efterhandskontroller som granskar om de villkoren som erbjöds efterlevs.
- Vi anser att Migrationsverkets register kan samköras med Skatteverkets. Då kan man kontrollera om den erbjudna lönen stämmer med den utbetalade lönen och om företaget betalat skatt och sociala avgifter, säger Sonja Hallsten.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.