Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemännen vill fördela föräldrapenningen själva

Politiker, fackliga företrädare och anställda - alla vill ha ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Trots det tar mammorna tre fjärdedelar av dagarna, och halkar efter lönemässigt.

Inom IF Metall, Pappers och GS är man för en mer jämställt kvoterad fördelning av föräldradagarna, men bland tjänstemännen i Unionen vill man fördela uttaget själva. Det visar en undersökning som Kollega och Dagens Arbete gjort.
Linda Svensson Publicerad

Ett jämställt uttag av föräldrapenning tjänar föräldrarna på, enligt en ny studie som Försäkringskassan presenterat. Men det gäller sällan tjänstemän, som ligger i högre inkomstlägen.

Ekonomi har dock mindre betydelse än kön, visar en annan genomgång som samma myndighet gjort. Och tjänstemännen tycks vara de som i högst grad slår vakt om friheten att själva bestämma över fördelningen av föräldrapenningen, enligt en undersökning som Kollega gjort i samarbete med Dagens Arbete.

Kollega och Dagens Arbete har frågat avdelnings- och regionstyrelseordförande i Unionen, IF Metall, Pappers och GS hur de ser på föräldraförsäkringen. Svaren tyder på att tjänstemännen anser att dagens regelverk, med 60 dagar vikta åt vardera föräldern och resten fritt att förfoga över, är bra som det är.

Samtliga 18 regionstyrelseordförande i Unionen har svarat på Kollegas enkät. Av dem anser 39 procent att föräldraförsäkringen ska lämnas oförändrad. 28 procent tycker att den borde vara tredelad, främst för att minska löneklyftorna, men också för att samhället bör sända signalen att det är viktigt att föräldrar delar på ansvaret.

Få, endast 11 procent av de tillfrågade i Unionen, vill se en försäkring där föräldrarna tvingas ta hälften var. Det kan jämföras med IF Metall, där 30 procent är för ett sådant kvoterat uttag och i GS, 27 procent.

2011 skilde det i snitt nästan 6 procent mellan mäns och kvinnors löner. En hittills oförklarad skillnad. Ett lönegap som alltså inte kan förklaras av yrke, arbetslivserfarenhet, utbildning, ålder eller arbetstid. Bland tjänstemän i privat sektor var dock skillnaden ännu större - drygt 9 procent.

Ingen har hittills kunnat bevisa att kvinnors högre andel av föräldrapenninguttaget skulle vara förklaringen. Det man dock kan se är att löneutvecklingen bland kvinnor planar ut något strax efter 30-årsålder. Medan män i den åldern tuffar på, tycks kvinnor få lägre löneökningar.  

- Man ska inte diskrimineras för att man är hemma med barn, det kan aldrig vara fel att ta hand om sina barn. Men jag vill vända på det, hur ska vi på en jämnare arbetsplatsnärvaro? Det är dina insatser och din kompetens på jobbet som värderas i lönesättningen, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg är delvis inne på samma spår. I en ordförandekrönika i Dagens Arbete skriver han:

"Så länge kvinnorna tar det mesta av ansvaret och föräldraledigheten kommer de att få långsammare kompetensutveckling i yrket, ges trögare karriärer och hänvisas till arbetsuppgifter som är lägre kvalificerade och sämre betalda. Arbetsgivarna kommer, medvetet eller omedvetet, att satsa utbildningsresurserna på 'dem som håller sig på jobbet'. I vårt allmänna medvetande blir männen de som ska göra karriär medan kvinnorna förväntas dra sig tillbaka för att byta blöjor och torka snor. Lösningen på detta heter individualiserad föräldraförsäkring. Halva tiden till pappa, halva till mamma. Javisst! Nej, jag tycker inte att föräldrarna ska bestämma fördelningen själva. Jämställdheten är viktig! Den ska inte offras på slentrianens altare. Vi måste ha en tydlig politisk ambition. Det är hälften var som gäller! Först då kan vi nå vårt mål: jämställda löner."

Riktigt så långt vill inte Unionens företrädare gå. Förbundet ställningstagande begränsar sig i dagsläget till att man "vill se ett jämnare uttag av föräldraledigheten".

Martin Linder menar att det visserligen speglar medlemmarnas syn på föräldraförsäkringen. Men han anser också att frågan om jämställdhet i arbetslivet måste lyftas högre upp på Unionens agenda.

- Det är en självklar del av det fackliga ledarskapet att kunna ta ställning. Men det är också vår uppgift är att driva medlemmarnas intressen. Samtidigt vet vi att det här är ett problem som vi behöver hantera. Jag skulle vilja att vi lyfter en idémässig debatt. Vi skulle behöva fokusera mer på att diskutera jämställdhet i arbetslivet. Det borde finnas otänkta tankar kring det här. Om vi får till en bred diskussion kan vi eventuellt ta tydligare ställning i frågan om arbetsplatsnärvaron.

Även från politiskt håll diskuteras hur man ska uppnå ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Moderaterna och Centern vill i princip behålla dagens system, men öka jämställdhetsbonusen. Kristdemokraterna vill, liksom Sverigedemokraterna, ge föräldrarna full frihet genom att avskaffa de öronmärkta månaderna. Folkpartiet beslutade på sin nyligen avslutade stämma att jobba för införandet av en tredje pappamånad. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill ha en tredelad försäkring, medan Vänsterpartiet vill individualisera föräldraförsäkringen så att vårdnadshavarna får lika många dagar, och inte kan överlåta dem på någon annan. Undantag ska göras för ensamstående. 

Se röster ur Kollegas undersökning, här nedanför:

Fakta

Så vill vi ha föräldraförsäkringen:

Unionen:
Dela lika: 11%
Tredelad: 28%
Som i dag: 39%
Annan fördelning: 22%

IF Metall:
Dela lika: 30%
Tredelad: 41%
Som i dag: 24%
Annan fördelning: 5%

Pappers:
Dela lika: 19%
Tredelad: 32%
Som i dag: 26%
Annan fördelning: 20%

GS:
Dela lika: 27%
Tredelad: 33%
Som i dag: 40%

*Några valde att inte svara, varför summan inte blir 100 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.