
Hur väl lyckas fackförbunden driva sina frågor på den europeiska arenan?
- Just nu har Europas fackförbund det svårt. Dels beror det på en hög arbetslöshet som driver tillbaka förbunden, men också på att vi har ett högerstyrt Europa, där man har andra idéer om fackens inflytande. I de länder där facken är starka finns ett större ansvarstagande och det skulle det behövas mer av i Europa.
Hur har de anställdas rättigheter och skyldigheter förändrats sedan du började?
- Det har inte förändrats så mycket sedan jag började för tre år sedan, även om vi kan se att vissa delar rör sig åt rätt håll. Lavaldomen var ett steg tillbaka, det är bara att konstatera. Åt det positiva hållet är att vi fått in skrivningar som handlar om att fackliga fri- och rättigheter inte ska underordnas de ekonomiska friheterna. Det är något som de fackliga organisationerna har kämpat för i många år. Men återigen är synen på de anställdas rättigheter vitt skilda i Europa så vi tar små steg framåt.
Hur väl har Sveriges fackförbund och arbetsgivare lyckats bevara den svenska modellen?
- I och med Lavaldomen, och flera andra domar skulle jag vilja säga att vi har tappat fotfästet lite. Vi har blivit underordnade de ekonomiska fri- och rättigheterna, vilket jag tycker är helt fel. Det enda vi kan göra är att försöka ändra det här i Europaparlamentet. Sker det förändringar som går åt fel håll i Europa, så kanske det inte påverkar Sverige i en handvändning, men lyfter man blicken tio år framåt, har vi definitivt blivit influerade.
Vad kan Sveriges fackföreningar lära av andra länder?
- Det är livsfarligt att säga att vi kan allting bäst i Sverige även om man ibland tycker det. Den svenska modellen överträffar det mesta jag har sett ute i Europa. Exempelvis att sitta i en bolagsstyrelse, där vi har styrelserepresentationslagen, och sitter med samma befogenheter och samma rättigheter, är ju ett sätt att få information i tid och hinna bearbeta den. Man är med i processen på ett helt annat sätt. Jag önskar mig inte mängder av strejker i Sverige, det tror jag inte att någon tjänar på, men om jag ska säga någonting som vi har att lära av andra länder så är det engagemang. Titta på Frankrike som går ut på barrikaderna när de är missnöjda. Det kan man ju bli lite avundsjuk på.
Vilken är den viktigaste frågan just nu för Europas arbetstagare?
- Jag skulle säga att den ekonomiska krisen är i särklass den viktigaste frågan för Europas arbetstagare just nu. Titta bara på Sverige, vi säger att vi klarar oss själva, men samtidigt är vi ett av världens mest exportberoende länder och en stor del av den exporten går till den europeiska marknaden. Och när den haltar, så kommer problemen som ett brev på posten.
Jag skulle vilja se ett större engagemang från de fackliga organisationerna runt om i Europa när det gäller den här frågan. Vi måste lyfta blicken och inte bara se vad vi har framför näsan.