Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt förstå sociala koder

Mattias kan alla tidtabeller i Stockholms kollektivtrafik. Benjamin spelar saxofon och piano på gehör. Arbetskamrater och sociala koder är svårare. Med hjälp av Conexi på Ikea får de hjälp att hitta rätt.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Det är inte lätt att upptäcka att Mattias och Benjamin har diagnostiserad Aspergers, som är en form av autism. Till sättet påminner de inte om varandra. Om Benjamin är något lågmäld, använder Mattias stora gester, pratar mer än han är tyst, mest om Djurgården och matematik. Mattias är nämligen ett geni på siffror.

- Jag kan räkna ut matematiktal på en sekund. Dessutom har jag lätt att komma ihåg saker. En gång skrev jag ned alla Djurgårdens resultat under ett år. Jag tog det direkt ur minnet, säger Mattias.

Sifferminnet har Mattias nytta av på Ikeas tag själv-lager, där hans uppgift är balkskyltcheck. Det innebär att kontrollera att det finns informationsskyltar som talar om för kunden vad saker kostar och på vilken hylla det ligger. Tidigare, då Ikea även hade ett storlager hjälpte Mattias till med inventeringen. Det tog en timme med huvudräkning i stället för två med miniräknare.

- Jag tycker om att hålla reda på saker. Det är ett stort ansvar, säger Mattias.

Benjamin fördelar sin arbetstid mellan två avdelningar på varuhuset. På Montera och Dinera plockar han upp varor, ser till att det är snyggt i hyllorna och svarar på frågor från kunder. Han trivs bra. Det mesta är lätt, förutom återköp då man måste hålla reda på en massa nummerserier.

- Jag började direkt efter gymnasiet. Man måste ju ha någonstans att ta vägen. Här får jag vänner och lär mig något nytt varje dag.

Både Mattias och Benjamin har anställts på Ikea vid Kungens kurva via Conexi, en organisation som stödjer människor med autism/ Aspergers. Tanken är att erbjuda arbetslivsträning i en reell miljö så att steget ut i arbetslivet inte blir så stort. Mattias har stannat i nio år, nästan lika länge som samarbetet med Ikea pågått.

- Nästa år blir det jubileum och då har Conexi lovat att bjuda på tårta, säger Mattias.

Sammanlagt arbetar fem personer via Conexi i varuhuset. Med sig har de två handledare som kan rycka in och hjälpa till vid behov. Det kan handla om att berätta om arbetskläder, sociala koder och rutiner. Eller att vara en trygghet att vända sig till om något går snett.

- Personer med Aspergers förstår rutiner, men sociala koder är svårt, säger Åsa von Dahn, vd på Conexi.

Att passa tiden går dock utmärkt för de flesta. Arbetstiden är förlagd mellan nio och tre. Däremellan är det lunch och några raster. Mattias brukar stämpla in lite innan nio och stämplar ut innan halv tre. Minuter och sekunder är viktigt att hålla reda på. För säkerhets skull har han ett larm på klockan som talar om när det är rast.

- Den är digital. Jag stämplar ut exakt 29 minuter över två varje dag. Då är arbetsdagen slut, säger Mattias.

Bland kollegorna har reaktionerna på samarbetet med Conexi varit blandade, men oftast positiva. Att informera personalen vad som gäller och hur man bemöter personer med Aspergers ser Conexigruppen som a och o.

- Säg vad du menar och mena vad du säger! Var tydlig men framförallt, inkludera personen i arbetsgruppen. Egentligen är det självklarheter men folk kanske är lite osäkra och vet inte hur de ska bete sig och då kliver de hellre åt sidan, säger Ewa Hansson som är handledare på Conexi.

När klockan börjar närma sig lunch är Benjamin nästan klar med att packa upp parmesanost i kyldisken. Vid balkskyddschecken piper Mattias klocka och genast styr han stegen mot matsalen. Medan hans ryggtavla försvinner bort mot den färgglada textilavdelningen deklarerar han än en gång:

- Jag är ett geni på siffror. Det finns ingen som kan slå mig.

Fakta

Aspergers syndrom:

Aspergers syndrom har kommit att bli en allmänt accepterad beteckning för funktionshinder hos personer med i regel normal begåvning och med följande gemensamma svårigheter:

  • Begränsad förmåga till socialt umgänge.
  • Speciella begränsade intressen.
  • Tvångsmässighet och speciella rutiner.
  • Tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.
  • Nedsatt förmåga att intuitivt förstå och reagera på hur andra känner och tänker.
  • Svårt att organisera sin tillvaro

Källa: Riksföreningen Autism

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.