Att begära utdrag från belastningsregistret är inte helt ovanligt, och i många fall befogat. Från fackförbundens sida har det sedan länge funnits en oro att arbetsgivare ska begära ut informationen slentrianmässigt, något som nu tycks bekräftas. Sedan 2003 har antalet utdrag ökat lavinartat. Från 40 700 till 177 000, enligt statistik från Rikspolisstyrelsen, som sammanställts för Dagens Juidik.
- Arbetsgivaren har ett överläge vid en rekryteringsprocess och det kan ifrågasättas om ett samtycke till bakgrundskontroll verkligen är frivilligt. Säger man nej, så tar de helt enkelt någon annan. Skyddet för den arbetssökande är noll, säger Martin Wästfelt.
Våren 2009 kom en statlig utredning, Integritetsskydd i arbetslivet, som föreslog att det ska förbjudas för arbetsgivare att, utan lagstöd, begära att arbetssökande visar upp registerutdrag. Från arbetsgivarhåll var man mycket kritisk till förslaget och menade att om man reglerar frågan i lag, kommer arbetsledningsrätten att bli obefintlig. De fick gehör hos regeringen och utredningen har ännu inte resulterat i någon proposition.
- Det är en helt felaktig slutsats. Arbetsledningsrätten ska ju göras med respekt för de mänskliga rättigheterna och integritet är en mänsklig rättighet.
Trots den stora ökningen av utdrag, så är det svårt att driva fall av integritetskränkning.
- Vi har inte någon uppsjö av tvister. De flesta situationerna handlar om innan man fått jobbet och är det då inte en fråga om diskriminering har vi svårt att driva det. De som är anställda riskerar inte sitt jobb och därför har vi svårt att få fram någon praxis.
