Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Skyddet för arbetssökande är noll"
Allt fler begär utdrag ur belastningsregistret. En bidragande orsak tros vara att arbetsgivare kräver intyg på ett fläckfritt förflutet.
- I praktiken finns det inte några möjligheter att vägra att ta fram utdrag i en anställningssituation. Det behövs en tydligare lagstiftning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
- I praktiken finns det inte några möjligheter att vägra att ta fram utdrag i en anställningssituation. Det behövs en tydligare lagstiftning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
Att begära utdrag från belastningsregistret är inte helt ovanligt, och i många fall befogat. Från fackförbundens sida har det sedan länge funnits en oro att arbetsgivare ska begära ut informationen slentrianmässigt, något som nu tycks bekräftas. Sedan 2003 har antalet utdrag ökat lavinartat. Från 40 700 till 177 000, enligt statistik från Rikspolisstyrelsen, som sammanställts för Dagens Juidik.
- Arbetsgivaren har ett överläge vid en rekryteringsprocess och det kan ifrågasättas om ett samtycke till bakgrundskontroll verkligen är frivilligt. Säger man nej, så tar de helt enkelt någon annan. Skyddet för den arbetssökande är noll, säger Martin Wästfelt.
Våren 2009 kom en statlig utredning, Integritetsskydd i arbetslivet, som föreslog att det ska förbjudas för arbetsgivare att, utan lagstöd, begära att arbetssökande visar upp registerutdrag. Från arbetsgivarhåll var man mycket kritisk till förslaget och menade att om man reglerar frågan i lag, kommer arbetsledningsrätten att bli obefintlig. De fick gehör hos regeringen och utredningen har ännu inte resulterat i någon proposition.
- Det är en helt felaktig slutsats. Arbetsledningsrätten ska ju göras med respekt för de mänskliga rättigheterna och integritet är en mänsklig rättighet.
Trots den stora ökningen av utdrag, så är det svårt att driva fall av integritetskränkning.
- Vi har inte någon uppsjö av tvister. De flesta situationerna handlar om innan man fått jobbet och är det då inte en fråga om diskriminering har vi svårt att driva det. De som är anställda riskerar inte sitt jobb och därför har vi svårt att få fram någon praxis.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
