Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Säkerheten är en investering"

Tändmedelsfabriken i Gyttorp har en dramatisk historia. På 1960-talet small tre hus i luften. I dag är säkerhetsarbetet viktigare än någonsin.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

På sensommaren 1964 står Kristina J:son Karlsson vid matbespisningen i den lilla skolan i Gyttorp. Hon ska precis ta spenatsoppa när fönstren krossas och soppan flyger genom rummet. Barnen tittar förskräckt på varandra, de vet precis vad som hänt: sprängämnesfabriken har flugit i luften.

- Det utbröt panik. Lärarna försökte hindra barnen från att springa till fabriken, men alla hade någon som jobbade där. Rökmolnet stod som en pelare upp i luften och hela samhället stannade. Inte ett fönster i hela Nora var helt.

Nu har det gått 50 år sedan den stora olyckan då åtta personer förlorade livet och tre kratrar blev kvar av byggnaderna. Kristina J:son Karlsson är numera Unionens klubbordförande och jobbar samtidigt med internationella seminarier och kurser på Orica. Det är ett omväxlande och roligt arbete och det har hänt mycket på Orica genom åren. Inte minst inom säkerhetsarbetet.

- Man har alltid haft ett säkerhetstänk med sig, men efter olyckan analyserade man varenda liten skruv. I dag får du inte ta ett steg på området utan en rad rutiner och skyddsutrustning, säger Kristina J:son Karlsson.

Orica arbetar efter modellen 5 S, vilket står för att sortera, systematisera, städa, standardisera och se efter så att ordningen hålls. En dag om året stänger man ned produktionen för att prata om säkerhet, något som förstås kostar mycket pengar. Med 370 anställda och en dags stillastående produktion rör det sig om sexsiffriga belopp.

- Det är en investering och inte en kostnad. Vi ser det som en möjlighet att diskutera förbättringar, säger Christer Kanto, Site Manager i Gyttorp.
Vid nyanställningar genomförs drog- och alkoholtester, vilket även utförs slumpvis under året.

När ämnet har diskuterats flitigt på andra arbetsplatser runt om i landet, har arbetsgivare och fack varit rörande överrens i Gyttorp.
- Drog- och alkoholtester är en ickefråga för oss. Vi har inga marginaler och man kan inte arbeta med livsfarliga ämnen bredvid en drogpåverkad person, tänk om han eller hon skulle flippa ur, då drar man ju med sig hela personalen, säger Kristina J:son Karlsson.

Vad är det värsta som skulle kunna hända?
- Det kan ju hända olika saker på olika platser i anläggningen. Man kan fastna med händer i maskinerna. Men den största förödelsen är förstås om sprängämnet man stoppar in i kapseln skulle antända. Då blir det inte mycket kvar.

Förbudsskyltar blir osynliga
På anläggningen ska man bära en färgglad varselväst och skyddsglasögon. Skorna måste vara antistatiska, mobiltelefoner, kameror och smycken ska lämnas hemma och under inga omständigheter får tändstickor användas. 

- En utmaning är att förklara varför vi har vissa rutiner. Vi har varit förskonade från olyckor under många år. Jag tror att man är medveten om farorna eftersom det sitter påminnelser överallt, men jobbar man här i 30 år blir även varningsskyltarna slentrian och man kan behöva en påminnelse om varför vi gör på ett visst sätt. Säkerhetsarbetet går hand i hand med arbetet för produktionen och arbetsmiljön, säger Olav Tylleskär, Lean koordinatorpå Orica och får medhåll av säkerhetsspecialisten Marekh Marikhashvili.

- Man ska inte straffa dem som missar, utan utveckla arbetet om vi hittar svagheter i proceduren. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.