Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Privatisering ingen lösning

Arbetsskadeförsäkringen fungerar inte. Få får ersättning, besluten är otydliga och livränta avslås på lösa grunder. Kan en privatisering vara lösningen? I början av veckan satte LO ned foten och svarade nej. TCO är av samma åsikt.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Dagens arbetsskadeförsäkring har en rad mycket allvarliga brister. Det konstaterade Arbetsskadekommissionen i en rapport i höstas. Ett av de mest framträdande problemen anser kommissionen är att försäkringen inte är rättssäker. Beslut fattas med otydliga och ofullständiga motiveringar och det råder oenighet inom den medicinska vetenskapen om vad som ger, eller inte ger upphov till en arbetsskada, något som har kritiserats hårt av de skadade, deras företrädare, skyddsombud och fackförbund.

Som en del i förbättringsförslagen föreslår Arbetsskadekommissionen att försäkringen bör lyftas ur socialförsäkringen, och i stället tas över av arbetsmarknadens parter. Man pekar också på fördelarna med att låta arbetsgivare i mer skadedrabbade branscher betala mer för skadorna, så att arbetsmiljöarbetet stimuleras.

LO gick i början av veckan ut och sade nej till en privatisering. Man anser att försäkringen även i fortsättningen ska vara en del i den allmänna socialförsäkringen, och fackförbund och arbetsgivare bör teckna avtal som kompletterar den. TCO är inne på samma linje.

- Egentligen handlar det om två frågor. Dels hur man skapar en arbetsskadeförsäkring som gör att de som skadas på arbetet täcks av försäkringen. I dag blir i princip endast de direkta olycksfallen beviljade ersättning. Dels handlar det om hur man minskar antalet arbetsskador, och då har man diskuterat en typ av privatisering, eller differentierade premier, där arbetsgivare som orsakar fler skador får betala en större del av försäkringen, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.  
Att privatisera en försäkring är dock inte helt lätt.

Arbetsskadeförsäkringen tangerar i många fall sjukförsäkringen. Och lyfter man ut den ena blir det svårt att inte göra samma sak med den andra.

- Det blir plötsligt en väldigt stor apparat. Dessutom måste man hitta mekanismer som visar vilka arbetsgivare som orsakar mest skador, och det blir svårt i de fall där arbetstagare har fått skador under en längre tid, med olika symptom och orsakade av fler arbetsgivare.

Genom att höja premien i skadedrabbade branscher hoppas Arbetsskadekommissionen skapa incitament att förbättra arbetsmiljön och motverka arbetsskador. Systemen finns i andra länder, framför allt i Norden, men den väntade effekten har uteblivit.

- Man måste fundera på vad det är man vill ha ut och om det är värt att rucka på ett helt system. Titta bara på de differentierade a-kasseavgifterna. Tanken var att de skulle leda till lägre lönekrav och lägre arbetslöshet, men den enda som hände var att folk lämnade a-kassan för att det blev för dyrt, säger Roger Mörtvik.

LO vill att en myndighet får i uppdrag att följa forskningen, och ta initiativ till nya studier, för att Försäkringskassans beslut ska bygga på aktuell kunskap. Man vill också tvinga kassan att motivera avslagsbeslut bättre än i dag.

På TCO har man påbörjat diskussionerna men vet ännu inte riktigt var man landar.
- Diskussionerna har fört i över tio år, men vi kommer att titta närmare på den här frågan under våren. Jag är inte säker på hur vi kommer att agera, men jag tror att en privatisering känns som en alltför svår process, där det råder stor oklarhet i vad det egentligen ger, säger Roger Mörtvik.

Fakta

Skadas du på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det kan vara ersättning för kostnader för tand­vård, särskilda hjälpmedel, vård utom­lands eller livränta.
Arbetsskadeförsäkringen ingår i Socialförsäkringssystemet som även innefattar pensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.