Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ljusare tider på Volvo PV

Efter två turbulenta år har arbetet gått tillbaka till det normala på Volvo Personvagnar i Göteborg. För att klara av den ökade efterfrågan anställs 140 personer på produktionssidan och planer finns på att anställa ett hundratal även på tjänstemannasidan.
Lina Jonsson Publicerad

- Det känns skönt. Krisen är definitivt inte över än, men den är inte akut, säger Sören Carlsson, Unionens klubbordförande på Volvo PV.

Under hösten ökade Volvofabriken i Torslanda produktionstakten från 45 till 48 bilar i timmen. Det går bra även i övriga Europa vilket märks på stigande försäljningssiffror.

På fabriken i Göteborg hörs glada tongångar, även om man inte vill ta ut för mycket glädje i förskott.

- Anledningen till att det gått bra kan till viss del förklaras utifrån stimulanspaketen. När de ebbat ut bildas ett vakuum och det har vi börjat se.

Även om Volvo fått ett muntligt löfte om att all produktion ska vara kvar i Sverige och att företaget även i framtiden ska vara ett självständigt bolag, finns viss oro om legitimiteten över löftet.

- Det är ju pengar som styr. Östeuropa har billig arbetskraft och på senare tid har även Nordafrika blivit ett alternativ. Men då måste man ju kolla på kostnaden för transporter och så vidare. För tillfället är vi lugna, säger Sören Carlsson.

I övrigt märker Volvo PV:s anställda inte mycket av ägarbytet. Det finns tankar på att personalen så småningom ska få utbilda sig inom kinesisk kultur för att lättare kunna mötas, något som efterfrågades redan för tio år sedan.

- Vid förra ägarbytet ville vi ha en liknade kurs eftersom vi märkte att det amerikanska styret inte alltid gick ihop med svenskarnas sätt att tänka. Om jag fick bestämma skulle alla 20 000 anställda få gå kursen.  

Vad kursen kommer att innehålla är ännu oklart, men Sören Carlsson gissar att kinesisk affärskultur står högt på schemat.

- Vett och etikett. Det är ju inte svårare än så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.