Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lediga kvällar utrotningshotade
Fritiden har blivit allt mindre fri, i synnerhet för svenska chefer.
I chefstidningen Positions läsarpanel svarar nio av tio att de regelbundet har jobbsamtal eller mejlar utanför sin arbetstid.
I chefstidningen Positions läsarpanel svarar nio av tio att de regelbundet har jobbsamtal eller mejlar utanför sin arbetstid.
Frågan om hur många kvällar som är arbetsfria besvaras med "sju" av endast var femte chef. Alla övriga ägnar alltså en eller flera kvällar åt jobbet under en normal vecka. I genomsnitt är det varannan kväll som blir "ofri".
De som aldrig mejlar eller har jobbsamtal på fritiden är nu endast 8 procent. De flesta uppger att det händer 1-3 dagar i veckan. De riktiga arbetsnarkomanerna är trots allt väldigt få.
När vi frågade hur lång semester de får i år är det endast 3 procent som svarar 0-5 dagar. Men så många som 40 procent får inte en sammanhängande semester på de tre veckor som brukar rekommenderas som ett minimum för att kunna koppla av.
Den vanliga arbetsveckan omfattar inte så mycket mer än 40 timmar för de flesta. Det finns dock en grupp på 40 procent som jobbar 45-60 timmar eller mer.
Nästan alla, 91 procent, har jobbat mer än 45 timmar någon vecka under det senaste året. För 20 procent är det mer regel än undantag.
Arbetstiden har ökat för 34 procent av paneldeltagarna. För ungefär hälften av dessa har arbetsveckan ökat med över 4 timmar i snitt.
De kvinnliga cheferna jobbar numera i stort sett lika mycket som männen, även om kvinnorna verkar vara något bättre på att hålla kvällarna lediga.
Det skiljer mer i olika åldersgrupper. Bland dem som är under 38 år finns fler som jobbar runt 50 timmar i veckan. Bland dem över 58 finns dels en grupp som regelbundet jobbar långa veckor, dels ett antal som faktiskt trappat ner.
De yngre mejlar oftare på "fritiden" och har färre lediga kvällar. Av dem har också 40 procent ökat arbetstiden det senaste året.
I Stockholm finns det fler som jobbar långa veckor och många kvällar, men det är också här det finns en grupp som kortat sin arbetstid. n
Fotnot: I Positions läsarpanel ingår chefer som är medlemmar i Unionen, varav 1 048 svarade.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
