Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kabinanställda förbereder stämning mot Unionen

Över hundra kabinanställda hävdar fortfarande att kollektivavtalet som slöts mellan Unionen och den svenska delen av SAS i fjol är diskriminerande och plockar nu pengar ur egen ficka för att bekosta rättsprocessen.
- Vi känner oss trygga i att det vi gjorde är rättsligt tillåtet, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 11 november 2013, kl 15:08
Parkerade SAS-plan.
SAS

Förra hösten träffades ett kollektivavtal mellan SAS och Unionen om anställningsvillkor för kabinanställda med placering i Sverige. I avtalet ingick bland annat en förändring av pensionsvillkoren som innebar att både piloterna och de kabinanställda fick höjd pensionsålder. Däremot behöll piloterna sin intjänade pension.

109 kabinanställda lämnade in två anmälningar om diskriminering till DO, som Kollega skrev om i augusti. Dels ansåg man att pensionsavsättningarna för anställda med bas i Stockholm är betydligt sämre än för dem med bas i Köpenhamn. Dels ifrågasatte man att piloterna, som till antalet övervägande män, har fått ett bättre pensionsavtal än de kabinanställda, där flertalet är kvinnor. DO valde att inte gå vidare med ärendet.

Enligt Dagens Nyheter förbereder sig nu omkring 300 kabinanställda för en rättsprocess mot Unionen. Pengarna tar de ur egen ficka.  Unionen har dock inte delgivits om stämning.

- De flaggar för att det är en grupp som avser göra det och det är i stort sett samma grupp som i somras ställde sig bakom anmälan till DO.  Vi har redogjort för vår syn både till de berörda och deras ombud. Jag kan förstå att de känner sig förfördelade men man måste också se det som hände i ljuset av det som pågick. Unionen ville värna jobben. Det har inte framförts något nytt som kan påverka vår bedömning, säger Martin Wästfelt.

De kabinanställdas fackklubb SCCA håller sig passiv. Därför har de drabbade fått plocka pengar ur egen ficka för att bekosta en eventuell rättsprocess. Enligt Dagens Nyheter fattas det knappt en miljon kronor av de två, som processen beräknas kosta.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.