Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Frågor och svar om semester

Har man rätt till sommarsemester?
Niklas Hallstedt Publicerad

Ja, fyra veckor i sträck under perioden juni-augusti. Men arbetsgivaren avgör när under perioden.

Gäller det också arbetslösa?

Nej, de måste vara beredda att ta jobb som erbjuds och får inte resa bort.

Hur lång semester har man rätt till?

25 dagar (5 veckor) per år enligt lag, Ledigheten har man alltid rätt till, men man får bara betalt för dagar man tjänat in. Tumregeln är 2 dagar per arbetad månad, men det är vanligt med avtal som ger längre semester. Bland privatanställda tjänstemän är det många som har avtalat bort sin övertidsersättning. I stället får de, förutom ekonomisk ersättning, ett antal extra semesterdagar.

Vad händer om man blir sjuk under semestern?

Då har man rätt att ta ut semester senare. Sjukanmälan måste dock göras som vanligt.

Har den som varit sjukskriven eller föräldraledig rätt till betald semester?

Ja. För den sjukskrivne är 180 dagar per år, det vill säga ett halvår, semesterlönegrundande. Det innebär att den tiden ger honom samma rätt till semesterlön som om han hade arbetat. Vid ledighet med föräldrapenning är 120 dagar semesterlönegrundande per förälder och barn. För ensamstående förälder är 180 dagar per barn semesterlönegrundande.

Kan semester läggas ut under uppsägningstid?

Inte utan den anställdes medgivande. Har semestern redan lagts ut har man rätt att få den upphävd. Detta gäller för uppsägningstider kortare än sex månader.

Måste man ta semester eller kan man spara den?

Minst 20 av de betalda dagarna måste tas ut varje år. Betalda dagar utöver 20 kan sparas i högst 5 år och tas ut efter överenskommelse. Var sjätte år ska man kunna ha en lång sammanhängande semester. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp den ett år. Det finns också lokala avtal som ger möjlighet att spara semesterdagar betydligt längre.

Kan man ta semester när man är sjuk?

Ja, många gör det för att slippa karensdagen i sjukförsäkringen. Men arbetsgivaren har rätt att neka.

Vad har man för semesterlön?

Kollektivavtalet ger ett semestertillägg ovanpå lönen. Sifs avtal ger 0,8 procent extra av månadslönen varje semesterdag. Den som har en månadslön på 20 000 kronor får alltså ett tillägg på 160 kronor per semesterdag.

Vad händer med mina semesterdagar om jag inte tar ut dem, exempelvis för att jag byter jobb?

Du får semesterersättning för dem. Ersättningen ska betalas ut inom en månad efter att anställningen upphört.

Semesterersättningen är 4,6 procent av din månadslön per outtagen semesterdag plus semestertillägg (se ovan).

(Siftidningen nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.