Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Frågor och svar om semester

Har man rätt till sommarsemester?
Niklas Hallstedt Publicerad

Ja, fyra veckor i sträck under perioden juni-augusti. Men arbetsgivaren avgör när under perioden.

Gäller det också arbetslösa?

Nej, de måste vara beredda att ta jobb som erbjuds och får inte resa bort.

Hur lång semester har man rätt till?

25 dagar (5 veckor) per år enligt lag, Ledigheten har man alltid rätt till, men man får bara betalt för dagar man tjänat in. Tumregeln är 2 dagar per arbetad månad, men det är vanligt med avtal som ger längre semester. Bland privatanställda tjänstemän är det många som har avtalat bort sin övertidsersättning. I stället får de, förutom ekonomisk ersättning, ett antal extra semesterdagar.

Vad händer om man blir sjuk under semestern?

Då har man rätt att ta ut semester senare. Sjukanmälan måste dock göras som vanligt.

Har den som varit sjukskriven eller föräldraledig rätt till betald semester?

Ja. För den sjukskrivne är 180 dagar per år, det vill säga ett halvår, semesterlönegrundande. Det innebär att den tiden ger honom samma rätt till semesterlön som om han hade arbetat. Vid ledighet med föräldrapenning är 120 dagar semesterlönegrundande per förälder och barn. För ensamstående förälder är 180 dagar per barn semesterlönegrundande.

Kan semester läggas ut under uppsägningstid?

Inte utan den anställdes medgivande. Har semestern redan lagts ut har man rätt att få den upphävd. Detta gäller för uppsägningstider kortare än sex månader.

Måste man ta semester eller kan man spara den?

Minst 20 av de betalda dagarna måste tas ut varje år. Betalda dagar utöver 20 kan sparas i högst 5 år och tas ut efter överenskommelse. Var sjätte år ska man kunna ha en lång sammanhängande semester. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp den ett år. Det finns också lokala avtal som ger möjlighet att spara semesterdagar betydligt längre.

Kan man ta semester när man är sjuk?

Ja, många gör det för att slippa karensdagen i sjukförsäkringen. Men arbetsgivaren har rätt att neka.

Vad har man för semesterlön?

Kollektivavtalet ger ett semestertillägg ovanpå lönen. Sifs avtal ger 0,8 procent extra av månadslönen varje semesterdag. Den som har en månadslön på 20 000 kronor får alltså ett tillägg på 160 kronor per semesterdag.

Vad händer med mina semesterdagar om jag inte tar ut dem, exempelvis för att jag byter jobb?

Du får semesterersättning för dem. Ersättningen ska betalas ut inom en månad efter att anställningen upphört.

Semesterersättningen är 4,6 procent av din månadslön per outtagen semesterdag plus semestertillägg (se ovan).

(Siftidningen nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.