Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Enligt Sveriges Företagshälsor, SFH, har omkring 1,5 miljoner anställda i Sverige ingen företagshälsovård alls i dag. Deras möjligheter att få det lär inte bli bättre. I budgetpropositionen föreslår regeringen att de 130 miljoner kronor som tidigare satsats på stöd till företagshälsovården, och som infördes 2009, ska tas bort.
- Företagshälsovårdsbranschen fick ett bidrag för varje företag som anslöt sig och ett bidrag för varje anställd som gjorde ett besök hos företagshälsan. Det infördes som ett smörjmedel för att få igång branschen. Nu är regeringens bedömning att stödet kan tas bort. I stället ska det läggas mer pengar på koordinerade insatser, det vill säga ren rehabilitering, säger Erik Magni, pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.
Rehabiliteringsstödet är dock ingen nyhet. Redan tidigare fanns det 160 miljoner avsatta för ändamålet. Av dessa har dock bara en bråkdel använts. Enligt Erik Magni handlar det i år om mellan 15 och 20 miljoner som kommer att gå åt.
Regeringen anslår nu 30 miljoner nästa år, en summa som ökas till 50 miljoner 2015 och 100 miljoner 2016. Ytterligare en skillnad är att pengarna i framtiden ska gå direkt till arbetsgivarna, i stället för till företagshälsan.
Intresseorganisationen SFH anser att effekterna av regeringens förslag blir flerfaldigt negativa och varnar bland annat för en fortsatt ökning av sjukfrånvaron och att färre kommer att kunna jobba efter 65.
Dessutom spår man att runt 200 anställda i branschen blir av med sina jobb.
- När de pratar om en satsning på 30 miljoner så är det en minskning. Den här branschen är olönsam. Det handlar om läkare, sjuksköterskor och beteendevetare och andra som måste bort, säger Lars Hjalmarson, SFH:s vd.
- Vi skulle långsiktigt ha velat omvandla det tidigare stödet till ett mer hållbart system. Men i sig är inte bidragen det viktiga utan hur man kan underlätta för arbetsgivare och anställda att få tidig hjälp.
Även Unionen anser att förändringen av bidragen till företagshälsovården är ett misstag.
- Det är inte bra att man tar bort det befintliga bidraget till företagshälsovård och ersätter det med ett bidrag till rehabilitering. Det är en samhällsviktig fråga att det finns en fungerande företagshälsovård som kan arbeta förebyggande, långsiktigt och med god kännedom om arbetsplatsen, säger Unionens Mikael Dubois, utredare av socialförsäkringssystemen.
- Det är obetänksamt att ta bort stödet till förebyggande insatser. I dag ser vi att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökar. Då krävs det att det finns en fungerande företagshälsa som är där hela tiden och jobbar med den psykosociala arbetsmiljön.
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.
Om godiset erbjuds på arbetsplatsen är det att betrakta som olycksfall i arbetet och då omfattas du av försäkringen. Skulle du däremot ta med dig godiset hem, eller att din chef skickar hem ett påskägg gäller det inte.
Finns det programpunkter som gäller till en viss tid så gäller försäkringsskyddet för den tiden. Då är det också underförstått att när programmet är slut, så är du på platsen under eget ansvar.
Om god fysik är av särskild vikt för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter gäller försäkringen, till exempel för brandmän och poliser som behöver vara i fysisk form för att kunna utföra sitt jobb. Det räcker alltså inte med att säga att det är bra för arbetsgivaren att jag är frisk och vältränad. Men betald friskvårdstimme, på arbetstid i arbetsgivarens lokaler, omfattas.
Det hörs kanske på namnet att här är man utanför jobbets domäner, så här gäller inte försäkringen.
Om du befinner dig i arbetsgivarens lokaler och bränner dig på kaffet, halkar på väg till kaffeautomaten eller gör illa dig så är det att betrakta som olycksfall i arbetet. Kraven handlar hela tiden om att hitta ett samband mellan arbetet och den skada du råkat ut för.
Är det schemalagda programpunkter, förväntas du delta i alla aktiviteter eller är det frivilligt? Räknar chefen med att du ska vara på plats och utföra vissa sysslor så kan man generellt säga att försäkringsskyddet gäller.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad du utför för sysslor när skadan inträffar har stor betydelse för om arbetsskadeförsäkringen gäller eller inte. Det är underordnat vilken veckodag det är, var du befinner dig eller vad klockan är.
Källa: Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.