Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vaxholm krävde kollektivavtal av lettiska byggarna

När det lettiska byggbolaget fick uppdraget att utföra skolbygget i Vaxholm skrevs ett kontrakt där bolaget gick med på att teckna ett svenskt kollektivavtal.
Publicerad
I upphandlingsvillkoren för skolbygget i Vaxholm finns inget krav på att entreprenören ska ha ett svenskt kollektivavtal. Däremot skrevs det in i det kontrakt som senare undertecknades av företrädare för Vaxholms stad och det lettiska företaget LoP Baltic Bygg AB, som anlitat det lettiska företaget Laval un Partneri för skolbygget.
Upphandlingen godkändes av politikerna i den tekniska nämnden och kommunstyrelsen som också gav tjänstemännen uppdraget att skriva in kravet på ett svenskt kollektivavtal i kontraktet.
Ändå säger sig kommunstyrelsens ordförande, det moderata kommunalrådet Michael Freimuth, inte känna till att kommunen krävt ett kollektivavtal.
- Vi kan inte ha kännedom om alla detaljer. Men vi skulle aldrig kräva ett svenskt kollektivavtal. Det står i strid med en kammarrättsdom, säger han.
Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, kommenterar domen.
- Det är en dom från mitten av 90-talet där Verket för högskoleservice fälldes efter att ha ställt ett sådant krav. Men domen står i strid med senare lagstiftning som slår fast att man kan ställa särskilda krav på entreprenören, säger Dan Holke.
Frågan är omstridd men både Dan Holke och andra jurister anser att kommunerna kan kräva svenska kollektivavtal vid en upphandling utan att det strider mot EG-rätten.
- Man får inte ställa krav på att entreprenörerna ska ha ett svenskt kollektivavtal som villkor för att få lämna ett anbud vid upphandlingen eftersom det vore diskriminering. Däremot får man upplysa om att man kommer att kräva att den som vinner anbudsförfarandet ska ha tecknat ett svenskt kollektivavtal innan arbetet sätts igång. Då behandlas alla entreprenörer lika, säger Dan Holke.
Sedan han tagit del av kontraktet mellan Vaxholms stad och det lettiska bolaget hävdar han att kommunen hade kunnat bryta det innan Byggnads och Elektrikerförbundet vidtagit några stridsåtgärder.
Frågan är varför Vaxholms kommun valt att inte dra sig ur kontraktet med det lettiska byggbolaget innan den fackliga konflikten var ett faktum.
Vaxholms kommunchef Gerd Johansson har tidigare hävdat att kommunen nu sitter i en svår situation och att en annullering skulle kunna kosta kommunen 2,5 miljoner kronor. Nu säger hon att kommunens jurister anser att det påskrivna kontraktet inte gäller eftersom det är underordnat bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.
- Om vi skulle häva kontraktet på grund av att de inte tecknat ett svenskt kollektivavtal skulle de kräva oss på pengar, säger hon.
Dan Holke hävdar att ett kontrakt alltid tar över bestämmelserna i lagen.
Hans Tilly, Byggnads ordförande, verkar mest plågad av händelseutvecklingen i Vaxholm.
- Det har blivit en väldigt stor fråga av något som är en del av den fackliga vardagen, att få arbetsgivare lokalt att teckna kollektivavtal. Och vi vill att sådant här ska lösas så snabbt som möjligt.
- En märklig omständighet är att byggbolaget Laval har uppdrag på många andra ställen i Sverige där man tecknat svenska kollektivavtal. Och vi har funnit många andra uppgifter som tyder på att det finns krafter som vill att det här ska dras till sin spets, säger Hans Tilly.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.