Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd eller avskedad – det här gäller

Vad är skillnaden mellan en uppsägning, att bli avskedad eller sparkad? Och vad innebär det om jag blir uppsagd av personliga skäl eller arbetsbrist?
Lina Björk Publicerad
Man skäller på kvinna på kontor.
Oavsett anledning kan det vara väldigt jobbigt att bli av med jobbet. Foto: Shutterstock

Att bli uppsagd, avskedad eller få *sparken är begrepp som i folkmun ibland används för samma sak, men som har helt olika betydelser enligt arbetsrätten.

Skäl för uppsägning – saklig grund

Det finns två skäl som gäller som saklig grund för att bli uppsagd: arbetsbrist eller personliga skäl.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Arbetsbrist är egentligen ett samlingsbegrepp för flera situationer där uppsägningen inte har med dig personligen att göra. Det kan vara:  

  • Att företaget går dåligt och inte har pengar till verksamheten och lönerna
  • En övertalighet på grund av en omorganisation
  • Att arbetsgivaren vill driva företaget i en ny riktning där ny kompetens behövs
  • Företaget outsourcar delar av företaget.

Uppsagd på grund av personliga skäl

Att bli uppsagd på grund av personliga skäl kan handla om både misskötsamhet och ens lämplighet att utföra jobbet. Det kan till exempel bero på:

  • Samarbetssvårigheter av allvarlig karaktär, där omplacering inte fungerat
  • Misskötsamhet i form av arbetsvägran, återkommande olämpligt uppträdande eller olovlig frånvaro
  • Att du slarvar med jobbet, kommer för sent, inte tar ansvar eller inte håller deadlines under en längre tid och trots flera tillsägelser
  • Missbruk, arbetsgivaren ska i första hand erbjuda rehabilitering till dig som anställd. Men skulle du till exempel strunta i åtgärdsplaner och komma onykter till jobbet dag efter dag, kan en uppsägning bli aktuell.

För att bli uppsagd på grund av personliga skäl krävs att arbetsgivaren har både påtalat misskötsamheten, dokumenterat och försökt att komma till rätta med den utan resultat. Ju fler anställda en arbetsgivare har, desto större krav på att en omplaceringsutredning har utrönt alla möjligheter.

Blir du uppsagd har du en uppsägningstid. Antingen är det reglerat i kollektivavtal, eller enligt lag minst en månad. Under uppsägningstiden får du lön som vanligt, sedan har du rätt till a-kassa. 

Felaktig uppsägning

Skulle du anse dig felaktigt uppsagd finns det möjlighet att gå till domstol. Vid en uppsägningstvist i domstol har den anställda tidigare behållit jobbet tills tvisten var avgjord. Men enligt ett förslag i las-utredningen ska anställningen upphöra under en tvist som gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Den nya regeln ska börja gälla i juni 2022.

Då kan du bli avskedad

För att bli avskedad krävs att du grovt misskött din anställning. Det kan till exempel handla om att du har:

  • Avslöjat företagshemligheter som har skadat företaget
  • Startat konkurrerande verksamhet
  • Förskingrat pengar från din arbetsgivare
  • Misshandlat kunder, medarbetare eller din chef
  • Hotat anställda eller chefen
  • Gjort dig skyldig till sexuella trakasserier
  • Varit olovligt frånvarande under en längre tid.

Om din arbetsgivare vill avskeda dig måste du förvarnas minst en vecka i förväg. Företaget måste också meddela ditt fackförbund om du är medlem i facket. Men det går inte att avskeda någon för gammalt groll. Händelsen måste ha inträffat de senaste två månaderna. Blir du avskedad måste du lämna arbetsplatsen direkt.

Ogiltigt avsked

Skulle du gå till domstol för att få avskedandet ogiltigförklarat kan domstolen bestämma att din anställning är kvar tills tvisten är avgjord.

Ytterligare en knepig sak med att bli avskedad är att du stängs av från a-kassan i 45 ersättningsdagar.

*Att bli sparkad är ingen juridisk term utan enbart ett samlingsnamn för att bli av med jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.