Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Det blir betydligt lättare att säga upp anställda om las ändras på det sätt som utredaren föreslår. Utredningen får skarp kritik av Vänsterpartiet och flera fackförbund. Unionen hoppas fortfarande att parterna ska hitta en egen lösning – men inte till vilket pris som helst.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
"Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare," säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Shutterstock

Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå ändringar av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen var en del av januariöverenskommelsen.

Innehållet presenteras på måndag men SVT:s Agenda har kommit över utredningen redan nu. Enligt Agenda är ett av förslagen att utöka undantagen från turordningslistan (listan över anställningstid) till fem personer. I dag får en arbetsgivare undanta två personer från listan – och bara i företag med färre än tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Ett annat förslag är att ett fackförbund inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Den möjligheten finns i dag och innebär att en anställd behåller sitt jobb tills en domstol avgjort tvisten.

Utredaren föreslår också att en arbetsgivare ska få välja vem som sägs upp vid arbetsbrist om det står mellan två personer med lika lång anställningstid. I dag har den som är äldst företräde.

Det finns också förslag som kan gynna anställda. Kompetensutveckling ska skrivas in i lagen och visstidsanställda ska ha förtur till tillsvidareanställning efter nio månader i stället för dagens tolv månader.

Utredningen har fått kraftig kritik av bland andra LO, Kommunal och Vänsterpartiet. I Agenda sa Jonas Sjöstedt (V) att förslagen var ”det värsta angreppet på löntagarnas trygghet på årtionden.”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han säger att Unionens fokus ligger på den förhandling om arbetsrätten som parterna inledde förra året. De förhandlingarna ska återupptas till hösten. Om fack och arbetsgivare enas om lösningar har politikerna lovat att de ska ligga till grund för ny lagstiftning och att utredningen kastas i papperskorgen.

Läs mer: Löfven ber facket om hjälp

– Det behövs en helhetssyn för att skapa anställningstrygghet och trygghet består i mer än det som utredningen har tittat på. En helhetslösning kan man bara få till genom förhandling. Vi har till exempel bristande skydd för visstidsanställda som inte har något omställningsskydd. En sådan fråga är i princip omöjlig att lösa genom lagstiftning. Samma sak gäller frågan om det livslånga lärandet. Parterna är bättre lämpade att tillsammans skapa system som löser de här frågorna, säger han.

Från arbetsgivarhåll har organisationen Företagarna – som företräder 60 000 företagare – varit mest positiv till de förslag som finns i utredningen. Organisationen anser att det är för svårt och dyrt att säga upp personal och att reglerna i las leder till att företag drar sig för att anställa. Martin Wästfelt håller inte med.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Är det svårt och dyrt? Och i så fall i relation till vad? Vår grundinställning är att nuvarande regler fungerar bra och inte är så krångliga som det ibland låter. Samtidigt kan vi inte helt bortse från att arbetsgivarsidan anser att regelverket inte är ändamålsenligt. Men jag tror att det ofta handlar om retoriska motsättningar mellan parterna snarare än den praktiska tillämpningen.

– Jag tycker också att exempelvis Företagarna har en naiv dröm om att just anställningsavtal ska vara enkla att avsluta. Alla avtal omgärdas ju av ett regelverk. Det gäller ju även hyresavtal och leasingavtal. Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare.

Tror du att ni kommer att ro förhandlingarna i hamn till hösten?
– Det är omöjligt att svara på. Vi har försökt men ännu inte lyckats. Det är svåra frågor, men att det är svårt är inget skäl att inte försöka. Det är olyckligt att politikerna klampar in och riskerar att försvåra det arbetet. Men vi har accepterat det som står i januariavtalet och kommer att göra allt vi kan för att få förhandlingarna i hamn. Min bedömning är att det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst, vi måste ju hitta en lösning som blir bra för medlemmarna. Vi skulle aldrig bidra till ett system med fri uppsägningsrätt.  

Läs mer: Ändringar i las kan skapa delad arbetsmarknad

    Utredaren hade fyra uppdrag

    • Hitta förslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.
    • Hitta förslag för att stärka arbetsgivarnas ansvar för anställdas kompetensutveckling.
    • Hitta förslag för att göra det billigare att säga upp personal samtidigt som rättssäkerhet upprätthålls.
    • Överväga förslag för att skapa balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

    Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
    Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
    Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

    Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

    Oväntad supersuccé

    På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

    Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

    Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

    Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

    Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

    Unionen: Avtalet är oskäligt

    Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

    – Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

     

    ”Intäkterna bör delas lika”

    Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

    – Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

    Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
    – Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

    Domen i AD kan få stor betydelse

    Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

    Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

    – Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

    Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

    Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

    Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

    Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

    Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.