Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Det blir betydligt lättare att säga upp anställda om las ändras på det sätt som utredaren föreslår. Utredningen får skarp kritik av Vänsterpartiet och flera fackförbund. Unionen hoppas fortfarande att parterna ska hitta en egen lösning – men inte till vilket pris som helst.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
"Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare," säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Shutterstock

Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå ändringar av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen var en del av januariöverenskommelsen.

Innehållet presenteras på måndag men SVT:s Agenda har kommit över utredningen redan nu. Enligt Agenda är ett av förslagen att utöka undantagen från turordningslistan (listan över anställningstid) till fem personer. I dag får en arbetsgivare undanta två personer från listan – och bara i företag med färre än tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Ett annat förslag är att ett fackförbund inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Den möjligheten finns i dag och innebär att en anställd behåller sitt jobb tills en domstol avgjort tvisten.

Utredaren föreslår också att en arbetsgivare ska få välja vem som sägs upp vid arbetsbrist om det står mellan två personer med lika lång anställningstid. I dag har den som är äldst företräde.

Det finns också förslag som kan gynna anställda. Kompetensutveckling ska skrivas in i lagen och visstidsanställda ska ha förtur till tillsvidareanställning efter nio månader i stället för dagens tolv månader.

Utredningen har fått kraftig kritik av bland andra LO, Kommunal och Vänsterpartiet. I Agenda sa Jonas Sjöstedt (V) att förslagen var ”det värsta angreppet på löntagarnas trygghet på årtionden.”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han säger att Unionens fokus ligger på den förhandling om arbetsrätten som parterna inledde förra året. De förhandlingarna ska återupptas till hösten. Om fack och arbetsgivare enas om lösningar har politikerna lovat att de ska ligga till grund för ny lagstiftning och att utredningen kastas i papperskorgen.

Läs mer: Löfven ber facket om hjälp

– Det behövs en helhetssyn för att skapa anställningstrygghet och trygghet består i mer än det som utredningen har tittat på. En helhetslösning kan man bara få till genom förhandling. Vi har till exempel bristande skydd för visstidsanställda som inte har något omställningsskydd. En sådan fråga är i princip omöjlig att lösa genom lagstiftning. Samma sak gäller frågan om det livslånga lärandet. Parterna är bättre lämpade att tillsammans skapa system som löser de här frågorna, säger han.

Från arbetsgivarhåll har organisationen Företagarna – som företräder 60 000 företagare – varit mest positiv till de förslag som finns i utredningen. Organisationen anser att det är för svårt och dyrt att säga upp personal och att reglerna i las leder till att företag drar sig för att anställa. Martin Wästfelt håller inte med.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Är det svårt och dyrt? Och i så fall i relation till vad? Vår grundinställning är att nuvarande regler fungerar bra och inte är så krångliga som det ibland låter. Samtidigt kan vi inte helt bortse från att arbetsgivarsidan anser att regelverket inte är ändamålsenligt. Men jag tror att det ofta handlar om retoriska motsättningar mellan parterna snarare än den praktiska tillämpningen.

– Jag tycker också att exempelvis Företagarna har en naiv dröm om att just anställningsavtal ska vara enkla att avsluta. Alla avtal omgärdas ju av ett regelverk. Det gäller ju även hyresavtal och leasingavtal. Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare.

Tror du att ni kommer att ro förhandlingarna i hamn till hösten?
– Det är omöjligt att svara på. Vi har försökt men ännu inte lyckats. Det är svåra frågor, men att det är svårt är inget skäl att inte försöka. Det är olyckligt att politikerna klampar in och riskerar att försvåra det arbetet. Men vi har accepterat det som står i januariavtalet och kommer att göra allt vi kan för att få förhandlingarna i hamn. Min bedömning är att det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst, vi måste ju hitta en lösning som blir bra för medlemmarna. Vi skulle aldrig bidra till ett system med fri uppsägningsrätt.  

Läs mer: Ändringar i las kan skapa delad arbetsmarknad

    Utredaren hade fyra uppdrag

    • Hitta förslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.
    • Hitta förslag för att stärka arbetsgivarnas ansvar för anställdas kompetensutveckling.
    • Hitta förslag för att göra det billigare att säga upp personal samtidigt som rättssäkerhet upprätthålls.
    • Överväga förslag för att skapa balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Alexander anmälde facket – och fick rätt

    Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
    Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
    Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
    Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

    I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

    Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

    Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

    – Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

    – Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

    Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

    Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

    1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
    2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
    3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
    4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

    Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

    Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

    Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

    Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

    Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

    – Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

    Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

    – Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

    – Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

    Stress och ångest efter uppsägningen

    Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

    – Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

    Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

    – Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.