Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå ändringar av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen var en del av januariöverenskommelsen.
Innehållet presenteras på måndag men SVT:s Agenda har kommit över utredningen redan nu. Enligt Agenda är ett av förslagen att utöka undantagen från turordningslistan (listan över anställningstid) till fem personer. I dag får en arbetsgivare undanta två personer från listan – och bara i företag med färre än tio anställda.
Läs mer: Så funkar las
Ett annat förslag är att ett fackförbund inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Den möjligheten finns i dag och innebär att en anställd behåller sitt jobb tills en domstol avgjort tvisten.
Utredaren föreslår också att en arbetsgivare ska få välja vem som sägs upp vid arbetsbrist om det står mellan två personer med lika lång anställningstid. I dag har den som är äldst företräde.
Det finns också förslag som kan gynna anställda. Kompetensutveckling ska skrivas in i lagen och visstidsanställda ska ha förtur till tillsvidareanställning efter nio månader i stället för dagens tolv månader.
Utredningen har fått kraftig kritik av bland andra LO, Kommunal och Vänsterpartiet. I Agenda sa Jonas Sjöstedt (V) att förslagen var ”det värsta angreppet på löntagarnas trygghet på årtionden.”
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han säger att Unionens fokus ligger på den förhandling om arbetsrätten som parterna inledde förra året. De förhandlingarna ska återupptas till hösten. Om fack och arbetsgivare enas om lösningar har politikerna lovat att de ska ligga till grund för ny lagstiftning och att utredningen kastas i papperskorgen.
Läs mer: Löfven ber facket om hjälp
– Det behövs en helhetssyn för att skapa anställningstrygghet och trygghet består i mer än det som utredningen har tittat på. En helhetslösning kan man bara få till genom förhandling. Vi har till exempel bristande skydd för visstidsanställda som inte har något omställningsskydd. En sådan fråga är i princip omöjlig att lösa genom lagstiftning. Samma sak gäller frågan om det livslånga lärandet. Parterna är bättre lämpade att tillsammans skapa system som löser de här frågorna, säger han.
Från arbetsgivarhåll har organisationen Företagarna – som företräder 60 000 företagare – varit mest positiv till de förslag som finns i utredningen. Organisationen anser att det är för svårt och dyrt att säga upp personal och att reglerna i las leder till att företag drar sig för att anställa. Martin Wästfelt håller inte med.
Läs mer: "Myt att las inte fungerar"
– Är det svårt och dyrt? Och i så fall i relation till vad? Vår grundinställning är att nuvarande regler fungerar bra och inte är så krångliga som det ibland låter. Samtidigt kan vi inte helt bortse från att arbetsgivarsidan anser att regelverket inte är ändamålsenligt. Men jag tror att det ofta handlar om retoriska motsättningar mellan parterna snarare än den praktiska tillämpningen.
– Jag tycker också att exempelvis Företagarna har en naiv dröm om att just anställningsavtal ska vara enkla att avsluta. Alla avtal omgärdas ju av ett regelverk. Det gäller ju även hyresavtal och leasingavtal. Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare.
Tror du att ni kommer att ro förhandlingarna i hamn till hösten?
– Det är omöjligt att svara på. Vi har försökt men ännu inte lyckats. Det är svåra frågor, men att det är svårt är inget skäl att inte försöka. Det är olyckligt att politikerna klampar in och riskerar att försvåra det arbetet. Men vi har accepterat det som står i januariavtalet och kommer att göra allt vi kan för att få förhandlingarna i hamn. Min bedömning är att det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst, vi måste ju hitta en lösning som blir bra för medlemmarna. Vi skulle aldrig bidra till ett system med fri uppsägningsrätt.
Läs mer: Ändringar i las kan skapa delad arbetsmarknad
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen