Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Det blir betydligt lättare att säga upp anställda om las ändras på det sätt som utredaren föreslår. Utredningen får skarp kritik av Vänsterpartiet och flera fackförbund. Unionen hoppas fortfarande att parterna ska hitta en egen lösning – men inte till vilket pris som helst.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
"Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare," säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Shutterstock

Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå ändringar av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen var en del av januariöverenskommelsen.

Innehållet presenteras på måndag men SVT:s Agenda har kommit över utredningen redan nu. Enligt Agenda är ett av förslagen att utöka undantagen från turordningslistan (listan över anställningstid) till fem personer. I dag får en arbetsgivare undanta två personer från listan – och bara i företag med färre än tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Ett annat förslag är att ett fackförbund inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Den möjligheten finns i dag och innebär att en anställd behåller sitt jobb tills en domstol avgjort tvisten.

Utredaren föreslår också att en arbetsgivare ska få välja vem som sägs upp vid arbetsbrist om det står mellan två personer med lika lång anställningstid. I dag har den som är äldst företräde.

Det finns också förslag som kan gynna anställda. Kompetensutveckling ska skrivas in i lagen och visstidsanställda ska ha förtur till tillsvidareanställning efter nio månader i stället för dagens tolv månader.

Utredningen har fått kraftig kritik av bland andra LO, Kommunal och Vänsterpartiet. I Agenda sa Jonas Sjöstedt (V) att förslagen var ”det värsta angreppet på löntagarnas trygghet på årtionden.”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han säger att Unionens fokus ligger på den förhandling om arbetsrätten som parterna inledde förra året. De förhandlingarna ska återupptas till hösten. Om fack och arbetsgivare enas om lösningar har politikerna lovat att de ska ligga till grund för ny lagstiftning och att utredningen kastas i papperskorgen.

Läs mer: Löfven ber facket om hjälp

– Det behövs en helhetssyn för att skapa anställningstrygghet och trygghet består i mer än det som utredningen har tittat på. En helhetslösning kan man bara få till genom förhandling. Vi har till exempel bristande skydd för visstidsanställda som inte har något omställningsskydd. En sådan fråga är i princip omöjlig att lösa genom lagstiftning. Samma sak gäller frågan om det livslånga lärandet. Parterna är bättre lämpade att tillsammans skapa system som löser de här frågorna, säger han.

Från arbetsgivarhåll har organisationen Företagarna – som företräder 60 000 företagare – varit mest positiv till de förslag som finns i utredningen. Organisationen anser att det är för svårt och dyrt att säga upp personal och att reglerna i las leder till att företag drar sig för att anställa. Martin Wästfelt håller inte med.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Är det svårt och dyrt? Och i så fall i relation till vad? Vår grundinställning är att nuvarande regler fungerar bra och inte är så krångliga som det ibland låter. Samtidigt kan vi inte helt bortse från att arbetsgivarsidan anser att regelverket inte är ändamålsenligt. Men jag tror att det ofta handlar om retoriska motsättningar mellan parterna snarare än den praktiska tillämpningen.

– Jag tycker också att exempelvis Företagarna har en naiv dröm om att just anställningsavtal ska vara enkla att avsluta. Alla avtal omgärdas ju av ett regelverk. Det gäller ju även hyresavtal och leasingavtal. Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare.

Tror du att ni kommer att ro förhandlingarna i hamn till hösten?
– Det är omöjligt att svara på. Vi har försökt men ännu inte lyckats. Det är svåra frågor, men att det är svårt är inget skäl att inte försöka. Det är olyckligt att politikerna klampar in och riskerar att försvåra det arbetet. Men vi har accepterat det som står i januariavtalet och kommer att göra allt vi kan för att få förhandlingarna i hamn. Min bedömning är att det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst, vi måste ju hitta en lösning som blir bra för medlemmarna. Vi skulle aldrig bidra till ett system med fri uppsägningsrätt.  

Läs mer: Ändringar i las kan skapa delad arbetsmarknad

    Utredaren hade fyra uppdrag

    • Hitta förslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.
    • Hitta förslag för att stärka arbetsgivarnas ansvar för anställdas kompetensutveckling.
    • Hitta förslag för att göra det billigare att säga upp personal samtidigt som rättssäkerhet upprätthålls.
    • Överväga förslag för att skapa balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning
    C&K 2-25

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

    Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
    Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
    barn som klipper gräsmatta
    Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

    1. Anställningsavtal

    Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

     

    2. Skador på jobbet

    Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

     

    3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

    Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

     

    4. Provjobba gratis

    Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

     

    5. Jobba svart

    Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

     

    6. Betala skatt

     Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

     

    7. Ringa sig sjuk och sjuklön

     Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

    Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

    Arbetsrätt

    Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

    Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
    Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
    Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
    Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

    Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

    Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

    Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

    –  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

    Övervakning av anställda okej – ibland

    Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

    Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

    Dom kan bli prejudicerande

    Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

    –  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.