Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Undantag i las missgynnade äldre på Stampen

Nya las är tandlös och bäddar för ålderism. Det menar anställda på Stampen, där hälften av de uppsagda Unionenmedlemmarna på annonsavdelningen är över 50 år.
Johanna Rovira Publicerad
Stampen-huset i centrala Göteborg. Fasadbild.
Undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta missgynna äldre och andra utsatta grupper, menar Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen. Foto: Björn Larsson Roswall/TT.

När lagen om anställningsskydd, las, gjordes om, var det många som befarade att undantagsregeln, skulle kunna missbrukas av arbetsgivarna. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen Media AB menar att hans arbetsgivare plockade russinen ur kakan när företaget på grund av sparkrav sade upp personal. 

–  På Stampen Media AB fick 39 Unionenmedlemmar gå med kort varsel på grund av arbetsbrist. När jag tittar på åldersspannet bland säljarna är 65 procent av de som fick sluta över 40 år. Hälften är över 50.

Dimce Storm.

Eftersom medlemmarna var anställda på olika så kallade driftsenheter (adresser), kunde arbetsgivarna göra tre undantag från turordningsregeln, först in, sist ut, på varje driftsenhet. På en driftsenhet valde Stampen alternativet att plocka bort 15 procent av de som varslats från listan och kunde därför undanta fyra personer från turordningen. 

– Vips kom man åt dem som jobbat i 25-30 år. Många av medlemmarna anser att nya las är fullständigt tandlös och inte är till någon nytta när arbetsgivarna får göra på det här sättet, säger Dimce Storm.  

–  Medlemmar har uttryckt oro kring sitt fortsatta arbetsliv. De undrar hur det ska gå till att jobba till 67, när det saknas anställningstrygghet och när de tvingas lämna jobbet efter så många år i företaget - när företaget kan välja bort medarbetare utan saklig grund, säger Dimce Storm, som också är ledamot i Unionen Göteborgs regionstyrelse. 

Vill se hårdare tag mot ålderism

Dimce Storm pläderade tillsammans med en annan styrelseledamot i Göteborg, Roberto Bastiancich, nyligen på Unionens kongress, att förbundet behöver göra mer för att stävja den ökande åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. En utveckling som går stick i stäv mot kravet att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. 

–  Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder, visar forskning. Ålderism är ett stort samhällsproblem och det kommer att komma fler exempel som Stampen framöver. Unionen kan och ska göra mer i denna fråga. Jag vägrar tro att vi inte kan göra mer, säger Roberto Bastiancich. 

Både han och Dimce Storm menar att undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta utnyttjas för att missgynna framför allt äldre, men även andra utsatta grupper.  De befarar också att en tystnadskultur brer ut sig bland anställda. 

–  Ingen vågar stå upp för något längre. Arbetsgivaren kan göra sig av med oönskade medlemmar och behöver inte förklara sig. Detta undantag är djävulens påfund, säger Dimce Storm. 

Turordning enligt las

  • Arbetsgivare kan numer undanta tre personer från turordningen vid  nedskärning på grund av arbetsbrist. 
  • För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ett alternativ: 15 procent av de varslade kan undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
  • Tidigare fick arbetsgivare med max tio anställda undanta högst två medarbetare från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.