Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade i natt och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att kunna missbrukas.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT
Ombudsmannen Jan Hed är rädd att arbetsgivare ska missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare. Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT

– Oerhört olyckligt att las-förhandlingarna inte gav något. Principen att parterna ska hitta lösningar för arbetsmarknaden har fungerat sedan Industriavtalet infördes. Politikerna ska inte lägga sig i, säger Jan Hed, regional ombudsman på Unionen Göteborg.

Läs mer: "Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Han menar att arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut än när lagen om anställningsskydd, las, kom till på 70-talet och att behovet av kompenstutveckling och att fortsätta vara anställningsbar, är absolut viktigast i dag, åtminstone för tjänstemännen. Han är också kritisk till att vissa LO-förbund tycks ha gått så hårt ut i förhandlingarna för att skydda saklig grund som begrepp.

Läs mer: Så funkar las

– Det blir lätt första maj-retorik. Visst är saklig grund viktigt att skydda men i en förhandling måste man ändå kunna resonera kring innehållet och inte bita sig fast i olika begrepp.

Missförstånd och myter om las

Bland fackligt anställda finns en uppfattning om att få, utanför parternas förhandlingsverksamhet, förstår hur las fungerar i praktiken. Att det i själva verket är enkelt för en arbetsgivare som läst på någorlunda, att säga upp anställda. Jan Hed menar att det finns envisa myter kring las, som får stor genomslagskraft på grund av politiker, som inte har på fötterna, och media, som inte ifrågasätter politikernas påståenden.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Gör man rätt är det inte svårt att säga upp folk i praktiken i dag. Men de fall som lyfts fram av media handlar om uppsägningar där det begåtts formfel, och då blir det problem. Det är mycket synd att myten att det är svårt att säga upp folk har bitit sig fast.

Vad i las-utredningen kommer att ställa till mest problem för medlemmarna, om den blir lag?
– Att arbetsgivaren ska kunna undanta fler från turordningen. I dag får ett företag med mindre än tio anställda undanta två – det är ett relativt litet undantag. Men blir det fler kan det bli problematiskt och tryggheten för alla anställda undermineras.

Han är rädd för att arbetsgivarna ska kunna missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare.

–Risken finns att de kommer att bli mindre benägna att lösa de konflikter som kan ligga bakom och ta tag i det verkliga problemet. Att uppsägningar sker godtyckligt kommer aldrig att kunna bevisas, säger Jan Hed.

Tre medlemmar om de strandade förhandlingarna

Medlemmen Tina Gallone, administratör på Riksförbundet Cystisk Fibros, i Uppsala, är också orolig att arbetsgivarna kommer att få större handlingsfrihet om las-utredningen blir lag.

– Det vore förskräckligt. Arbetsgivarna behöver inte ha mer makt, tvärtom, anställningsskyddet är jätteviktigt och behöver stärkas i stället för att försvagas.

– Hittills har folk kunnat känna sig rätt relativt trygga på jobbet, om man varit på en arbetsplats några år, men nu tror jag många känner oro. Det måste finnas saklig grund för att säga upp folk, annars finns risk att man förlora jobbet för sådant man kanske inte kan påverka själv, till exempel om man inte är överens med chefen i vissa frågor, har sjuka barn eller själv ofta är sjuk.

Richard Hante, event & kontorsansvarig på försäkringsbolaget Euro Accident, Stockholm.

– Jag hörde nyss att det kanske inte är helt kört att parterna kan komma överens om las, och det vore jätteskönt. Jag hör till dem som blir orolig vid tanken på att anställningstryggheten kan komma att rivas upp för mycket. Jag tycker gott att den lag vi har i dag kan fortsätta gälla, även om det säkert går att fila på vissa saker.

– I las-utredningen finns förslag som kan komma att missbrukas av arbetsgivare. Min erfarenhet är att om en arbetsgivare verkligen verkligen vill säga upp någon, så hittar de ett sätt att göra det på. Förhoppningsvis genom en schysst deal eller ett bra samarbete med den aktuella arbetstagaren.

Britt-Marie Eldin, logistiker i Eskilstuna är dock inte särskilt bekymrad för egen del.

– Jag tror varken de strandade las-förhandlingarna eller las-utredningen kommer att få några konsekvenser för mig personligen. Jag är snart 60 år och jobbar på ett litet företag och eftersom det inte har känts som att förändringarna i las berör mig, har jag inte fördjupat mig i frågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.