Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade i natt och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att kunna missbrukas.
Johanna Rovira Publicerad 1 oktober 2020, kl 16:12
Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT
Ombudsmannen Jan Hed är rädd att arbetsgivare ska missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare. Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT

– Oerhört olyckligt att las-förhandlingarna inte gav något. Principen att parterna ska hitta lösningar för arbetsmarknaden har fungerat sedan Industriavtalet infördes. Politikerna ska inte lägga sig i, säger Jan Hed, regional ombudsman på Unionen Göteborg.

Läs mer: "Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Han menar att arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut än när lagen om anställningsskydd, las, kom till på 70-talet och att behovet av kompenstutveckling och att fortsätta vara anställningsbar, är absolut viktigast i dag, åtminstone för tjänstemännen. Han är också kritisk till att vissa LO-förbund tycks ha gått så hårt ut i förhandlingarna för att skydda saklig grund som begrepp.

Läs mer: Så funkar las

– Det blir lätt första maj-retorik. Visst är saklig grund viktigt att skydda men i en förhandling måste man ändå kunna resonera kring innehållet och inte bita sig fast i olika begrepp.

Missförstånd och myter om las

Bland fackligt anställda finns en uppfattning om att få, utanför parternas förhandlingsverksamhet, förstår hur las fungerar i praktiken. Att det i själva verket är enkelt för en arbetsgivare som läst på någorlunda, att säga upp anställda. Jan Hed menar att det finns envisa myter kring las, som får stor genomslagskraft på grund av politiker, som inte har på fötterna, och media, som inte ifrågasätter politikernas påståenden.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Gör man rätt är det inte svårt att säga upp folk i praktiken i dag. Men de fall som lyfts fram av media handlar om uppsägningar där det begåtts formfel, och då blir det problem. Det är mycket synd att myten att det är svårt att säga upp folk har bitit sig fast.

Vad i las-utredningen kommer att ställa till mest problem för medlemmarna, om den blir lag?
– Att arbetsgivaren ska kunna undanta fler från turordningen. I dag får ett företag med mindre än tio anställda undanta två – det är ett relativt litet undantag. Men blir det fler kan det bli problematiskt och tryggheten för alla anställda undermineras.

Han är rädd för att arbetsgivarna ska kunna missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare.

–Risken finns att de kommer att bli mindre benägna att lösa de konflikter som kan ligga bakom och ta tag i det verkliga problemet. Att uppsägningar sker godtyckligt kommer aldrig att kunna bevisas, säger Jan Hed.

Tre medlemmar om de strandade förhandlingarna

Medlemmen Tina Gallone, administratör på Riksförbundet Cystisk Fibros, i Uppsala, är också orolig att arbetsgivarna kommer att få större handlingsfrihet om las-utredningen blir lag.

– Det vore förskräckligt. Arbetsgivarna behöver inte ha mer makt, tvärtom, anställningsskyddet är jätteviktigt och behöver stärkas i stället för att försvagas.

– Hittills har folk kunnat känna sig rätt relativt trygga på jobbet, om man varit på en arbetsplats några år, men nu tror jag många känner oro. Det måste finnas saklig grund för att säga upp folk, annars finns risk att man förlora jobbet för sådant man kanske inte kan påverka själv, till exempel om man inte är överens med chefen i vissa frågor, har sjuka barn eller själv ofta är sjuk.

Richard Hante, event & kontorsansvarig på försäkringsbolaget Euro Accident, Stockholm.

– Jag hörde nyss att det kanske inte är helt kört att parterna kan komma överens om las, och det vore jätteskönt. Jag hör till dem som blir orolig vid tanken på att anställningstryggheten kan komma att rivas upp för mycket. Jag tycker gott att den lag vi har i dag kan fortsätta gälla, även om det säkert går att fila på vissa saker.

– I las-utredningen finns förslag som kan komma att missbrukas av arbetsgivare. Min erfarenhet är att om en arbetsgivare verkligen verkligen vill säga upp någon, så hittar de ett sätt att göra det på. Förhoppningsvis genom en schysst deal eller ett bra samarbete med den aktuella arbetstagaren.

Britt-Marie Eldin, logistiker i Eskilstuna är dock inte särskilt bekymrad för egen del.

– Jag tror varken de strandade las-förhandlingarna eller las-utredningen kommer att få några konsekvenser för mig personligen. Jag är snart 60 år och jobbar på ett litet företag och eftersom det inte har känts som att förändringarna i las berör mig, har jag inte fördjupat mig i frågan.

 

 

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."