Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade i natt och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att kunna missbrukas.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT
Ombudsmannen Jan Hed är rädd att arbetsgivare ska missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare. Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT

– Oerhört olyckligt att las-förhandlingarna inte gav något. Principen att parterna ska hitta lösningar för arbetsmarknaden har fungerat sedan Industriavtalet infördes. Politikerna ska inte lägga sig i, säger Jan Hed, regional ombudsman på Unionen Göteborg.

Läs mer: "Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Han menar att arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut än när lagen om anställningsskydd, las, kom till på 70-talet och att behovet av kompenstutveckling och att fortsätta vara anställningsbar, är absolut viktigast i dag, åtminstone för tjänstemännen. Han är också kritisk till att vissa LO-förbund tycks ha gått så hårt ut i förhandlingarna för att skydda saklig grund som begrepp.

Läs mer: Så funkar las

– Det blir lätt första maj-retorik. Visst är saklig grund viktigt att skydda men i en förhandling måste man ändå kunna resonera kring innehållet och inte bita sig fast i olika begrepp.

Missförstånd och myter om las

Bland fackligt anställda finns en uppfattning om att få, utanför parternas förhandlingsverksamhet, förstår hur las fungerar i praktiken. Att det i själva verket är enkelt för en arbetsgivare som läst på någorlunda, att säga upp anställda. Jan Hed menar att det finns envisa myter kring las, som får stor genomslagskraft på grund av politiker, som inte har på fötterna, och media, som inte ifrågasätter politikernas påståenden.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Gör man rätt är det inte svårt att säga upp folk i praktiken i dag. Men de fall som lyfts fram av media handlar om uppsägningar där det begåtts formfel, och då blir det problem. Det är mycket synd att myten att det är svårt att säga upp folk har bitit sig fast.

Vad i las-utredningen kommer att ställa till mest problem för medlemmarna, om den blir lag?
– Att arbetsgivaren ska kunna undanta fler från turordningen. I dag får ett företag med mindre än tio anställda undanta två – det är ett relativt litet undantag. Men blir det fler kan det bli problematiskt och tryggheten för alla anställda undermineras.

Han är rädd för att arbetsgivarna ska kunna missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare.

–Risken finns att de kommer att bli mindre benägna att lösa de konflikter som kan ligga bakom och ta tag i det verkliga problemet. Att uppsägningar sker godtyckligt kommer aldrig att kunna bevisas, säger Jan Hed.

Tre medlemmar om de strandade förhandlingarna

Medlemmen Tina Gallone, administratör på Riksförbundet Cystisk Fibros, i Uppsala, är också orolig att arbetsgivarna kommer att få större handlingsfrihet om las-utredningen blir lag.

– Det vore förskräckligt. Arbetsgivarna behöver inte ha mer makt, tvärtom, anställningsskyddet är jätteviktigt och behöver stärkas i stället för att försvagas.

– Hittills har folk kunnat känna sig rätt relativt trygga på jobbet, om man varit på en arbetsplats några år, men nu tror jag många känner oro. Det måste finnas saklig grund för att säga upp folk, annars finns risk att man förlora jobbet för sådant man kanske inte kan påverka själv, till exempel om man inte är överens med chefen i vissa frågor, har sjuka barn eller själv ofta är sjuk.

Richard Hante, event & kontorsansvarig på försäkringsbolaget Euro Accident, Stockholm.

– Jag hörde nyss att det kanske inte är helt kört att parterna kan komma överens om las, och det vore jätteskönt. Jag hör till dem som blir orolig vid tanken på att anställningstryggheten kan komma att rivas upp för mycket. Jag tycker gott att den lag vi har i dag kan fortsätta gälla, även om det säkert går att fila på vissa saker.

– I las-utredningen finns förslag som kan komma att missbrukas av arbetsgivare. Min erfarenhet är att om en arbetsgivare verkligen verkligen vill säga upp någon, så hittar de ett sätt att göra det på. Förhoppningsvis genom en schysst deal eller ett bra samarbete med den aktuella arbetstagaren.

Britt-Marie Eldin, logistiker i Eskilstuna är dock inte särskilt bekymrad för egen del.

– Jag tror varken de strandade las-förhandlingarna eller las-utredningen kommer att få några konsekvenser för mig personligen. Jag är snart 60 år och jobbar på ett litet företag och eftersom det inte har känts som att förändringarna i las berör mig, har jag inte fördjupat mig i frågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn. 

Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.