Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tränare får inte söka nya jobb - riskerar straffavgift

Flera personliga tränare som har jobbat på en gymkedja är satta i karantän. Skulle någon av dem fortsätta med sitt yrke på annat håll tvingas de betala 25 000 kronor i månaden till sin gamla arbetsgivare. Skrämsel i anställningskontrakt blir allt vanligare, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Sandra Lund Publicerad
Vilhelm Stokstad
Flera personliga tränare har satts i karantän när de slutat på ett gym. Vilhelm Stokstad

- Det är rena skrämselkontraktet, säger en av de före detta anställda på gymkedjan Peoples Training som inte heller, enligt anställningsavtalet, får lämna ut sitt namn till SVT:s Västnytt som i sin tur tagit del av kontraktet.

Hen är inte ensam. Flera personer som slutat på gymmet, som har sin verksamhet på västkusten, vågar inte söka nya jobb. Orsaken är deras anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren. I det står bland annat att anställda inte får ”vidta åtgärd eller driva verksamhet” som konkurrerar med företaget utan godkännande. Det gäller i tolv månader efter avslutad anställning. Den som bryter mot det riskerar en straffavgift på 25 000 kronor i månaden.

- För att vara helt ärlig har vi inte jättemånga exempel från den här branschen som vi än så länge inte lyckats organisera så bra. Men generellt på hela arbetsmarknaden har det skett en markant ökning av medlemmar som tvingas skriva på klausuler och riskerar att bli stämda på väldigt höga belopp, vilket kanske inte är håller rättsligt. Men som anställd kan man inte riskera att strunta i avtalet, det måste ju följas, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Han lägger till att facket också har ett stort ansvar här. Att man använder sig av skrivningar i kollektivavtal för att komma till bukt med problemet. För det kan finnas behov för sådana här klausuler. Det kan till exempel handla om företagshemligheter som en anställd som slutar inte omedelbart får sprida i konkurrerande syfte. Då kan ett kollektivavtal reglera hur länge karantänen ska vara, hur den före detta anställda ska kunna försörja sig under tiden och så vidare.

För industrin har Unionen redan ett avtal där det här regleras. Men inte för tjänstesektorn. Att konkurrensklausuler och liknande ökar tror Martin Wästfelt dels beror på att vi gått mot ett kunskapssamhälle. Dels mot ett konsultsamhälle. Båda gör att sådant som kunskap och nätverk allt mer finns hos individen, snarare än i maskiner och utrustning.

- Det här är ett växande problem. Det räcker inte att arbetstagare kan få det rättsligt prövat i efterhand. Arbetsgivare bör också tänka på vad det gör med rörligheten på arbetsmarknaden. Nu uppnår sådana här klausuler ett syfte, osäkerhet för den anställde och andra blir rädda, säger han.

Kollega har sökt företrädare för Peoples Training. Från företaget hänvisar man till styrelseordförande, som befinner sig utomlands. Vi uppdaterar denna text om han hör av sig.

Paragrafen som ger dig rätt att pröva ett kontrakt

38 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

”Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.