Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Det är rena skrämselkontraktet, säger en av de före detta anställda på gymkedjan Peoples Training som inte heller, enligt anställningsavtalet, får lämna ut sitt namn till SVT:s Västnytt som i sin tur tagit del av kontraktet.
Hen är inte ensam. Flera personer som slutat på gymmet, som har sin verksamhet på västkusten, vågar inte söka nya jobb. Orsaken är deras anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren. I det står bland annat att anställda inte får ”vidta åtgärd eller driva verksamhet” som konkurrerar med företaget utan godkännande. Det gäller i tolv månader efter avslutad anställning. Den som bryter mot det riskerar en straffavgift på 25 000 kronor i månaden.
- För att vara helt ärlig har vi inte jättemånga exempel från den här branschen som vi än så länge inte lyckats organisera så bra. Men generellt på hela arbetsmarknaden har det skett en markant ökning av medlemmar som tvingas skriva på klausuler och riskerar att bli stämda på väldigt höga belopp, vilket kanske inte är håller rättsligt. Men som anställd kan man inte riskera att strunta i avtalet, det måste ju följas, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Han lägger till att facket också har ett stort ansvar här. Att man använder sig av skrivningar i kollektivavtal för att komma till bukt med problemet. För det kan finnas behov för sådana här klausuler. Det kan till exempel handla om företagshemligheter som en anställd som slutar inte omedelbart får sprida i konkurrerande syfte. Då kan ett kollektivavtal reglera hur länge karantänen ska vara, hur den före detta anställda ska kunna försörja sig under tiden och så vidare.
För industrin har Unionen redan ett avtal där det här regleras. Men inte för tjänstesektorn. Att konkurrensklausuler och liknande ökar tror Martin Wästfelt dels beror på att vi gått mot ett kunskapssamhälle. Dels mot ett konsultsamhälle. Båda gör att sådant som kunskap och nätverk allt mer finns hos individen, snarare än i maskiner och utrustning.
- Det här är ett växande problem. Det räcker inte att arbetstagare kan få det rättsligt prövat i efterhand. Arbetsgivare bör också tänka på vad det gör med rörligheten på arbetsmarknaden. Nu uppnår sådana här klausuler ett syfte, osäkerhet för den anställde och andra blir rädda, säger han.
Kollega har sökt företrädare för Peoples Training. Från företaget hänvisar man till styrelseordförande, som befinner sig utomlands. Vi uppdaterar denna text om han hör av sig.
38 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
”Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
