Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska Shell vill se personalen blåsa i visselpipan

Petroleumbolaget kommer snart att införa systemet &quot;whistleblowing&quot; i Sverige. De anställda kan då ringa till en &quot;helpline&quot; för att larma anonymt om eventuella brott mot lagen eller företagets etiska regler.<br />
Publicerad
Shell har 109 000 anställda i 140 länder, i Sverige 500.
Efter Enronskandalen 2001 ställdes hårdare krav på företagens bokföringsetik.
- Och i och med att Shell är börsnoterat i USA måste vi nu ha ett system där anställda kan tipsa om oegentligheter överallt där vi har verksamhet, säger Martin von Arronet, informationschef på Svenska Shell.
Tidigare fanns olika system för hur anställda inom koncernen kunde tipsa om brott mot företagets affärsprinciper eller lagen, som att anställda ska erbjudas goda och trygga arbetsförhållanden, att man inte ger bidrag till politiska partier eller betalar mutor, gör sig skyldig till miljöbrott och liknande.
Efter Enronskandalen har "whistleblowing" införts i nästan alla länder.
I Sverige har man hittills använt sig av en modell där personalen kunnat vända sig till personalavdelningen, juristavdelningen eller närmaste chef om de upptäckt något fel.
- Men nu vill vi också införa "whistleblowing" här sedan vi anpassat det till svensk lagstiftning, för att få samma struktur överallt, säger Martin von Arronet.
Systemet fungerar så att den anställde kan ringa kostnadsfritt, eller skicka ett mejl, till en "helpline" i USA. Tjänsten sköts av ett extern företag som Shell har anlitat.
En svensktalande person ställer frågor, som om man vill vara anonym och om man vill prata med någon eller några personer inom eller utanför Shell.
Enligt reglerna ska en anmälan som leder till ett misstänkt lagbrott genast lämnas över till myndigheterna i det berörda landet.
- Vi ser det som en möjlighet för våra anställda, att om man vet eller tror sig veta att något är fel så har man möjlighet att anmäla det anonymt. För anställda är det en skyldighet att berätta för att företaget inte ska råka illa ut, säger Martin von Arronet.
En grupp inom EU som studerat "whistleblowing" är kritisk mot att anmälningar kan göras anonymt då man tror det kan leda till att anställda förtalas av andra.
- Den risken finns ju. Men varje ärende följs upp och om det då inte leder någonstans så kan det vara förtal, men det kan också bero på en felaktig bedömning. Och om någon förtalar någon avsiktligt kan det leda till disciplinära åtgärder, säger Martin von Arronet.
Hur det ska gå till om den som anmäler är anonym kan han inte svara på.
Hur snart får en anställd veta att han eller hon är föremål för en utredning?
- Varje ärende där enskilda berörs hanteras väldigt försiktigt. Och så snart det inte är någon risk för att det stör utredningen ska den berörda personen informeras, säger Martin von Arronet.
Vad de anställda på Svenska Shell tycker om "whistleblowing" är okänt.
Per Sturk, ordförande i Sifs riksklubb, vill inte tala om saken då han bedömer att den är sekretessbelagd.
Enligt Martin von Arronet har systemet "inte lett till några vidare diskussioner" mellan företagets ledning och de fackliga företrädarna.
- Vi tror att systemet i första hand kan avslöja brott mot våra affärsprinciper som är mycket hårdare än lagarna och ser då det här som ett sätt att höja nivån, säger han.
Systemet gäller även de många underleverantörer som skrivit kontrakt med Shell.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.