Bland annat undantas arbetsrätten och kollektivavtalen ur direktivet, vilket betyder att de ska få tillämpas som i dag.
Däremot anser utskottet, liksom kommissionen, att ursprungslandsprincipen ska gälla, vilket innebär att företag ska få utföra tjänster i andra EU-länder enligt de villkor som ställs i hemlandet.
Medlemsländerna ska inte heller få kräva att ett utländskt företag ska ha en adress eller en representant inom det land man verkar.
Det sistnämnda, som de svenska facken förklarat vara viktigt för att de ska kunna teckna svenska kollektivavtal med utländska företag, har Sven Svensson ännu inga synpunkter på. Men han är i stort nöjd med beslutet.
- I och med att utskottet nu går på samma linje som sysselsättningsutskottet tidigare gjorde och utesluter arbetsrätten och kollektivavtalet ur direktivet så är det en framgång för oss.
Men om arbetsrätten och kollektivavtalet undantas samtidigt som ursprungslandsprincipen består, vilket ska då gälla för utländska företag i Sverige?
- Eftersom undantaget för arbetsrätten och kollektivavtalet står i direktivets första paragraf hävdar vi att det står över allt annat då det finns en hierarki mellan paragraferna, säger Sven Svensson.
Det nu tagna utskottsbeslutet blir huvudförslaget i EU-parlamentets diskussioner om tjänstedirektivet. Frågan behandlas parallellt i ministerrådet och först när båda instanserna enats om identiska lagtexter blir direktivet verklighet.
Utskottsbeslutet har resulterat i blandade reaktioner. Medan Europafacket, EFS, fördömer det då man anser att ursprungslandsprincipen öppnar för social dumpning, så välkomnas det av Svenskt Näringsliv.
I augusti kom LO och Svenskt Näringsliv överens om att utländska företag som gästspelar i Sverige ska teckna kollektivavtal för sina anställda så att de erbjuds likvärdiga löner och villkor som svenska anställda har.
Nu gläds Svenskt Näringsliv åt att ursprungslandsprincipen blir kvar och på organisationens hemsida står att läsa:
"Ett annat glädjeämne är att inre marknadsutskottet har avvisat krav om att hinder för tjänstehandel som finns i arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal ska kunna finnas kvar."
Hela EU-parlamentet röstar om direktivet i januari eller februari 2006.
ANITA TÄPP