Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sexuella trakasserier: Medlem fick rätt mot chef

Chefen försökte bland annat få den nyanställda kvinnan att suga på en gurka han placerat mellan benen. Den sexuellt trakasserade kvinnan fick med Unionens hjälp rätt mot arbetsgivaren även om ersättningen blev låg på grund av risk för konkurs.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kvinnan blev redan första veckan på nya jobbet trakasserad och det blev bara värre med tiden. Colourbox

Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier på sina jobb visade nyligen en studie från den internationella fackliga samorganisationen, ITUC.  Samma siffra gäller även för Sverige, visar en ny undersökning från Unionen. Enligt undersökningen, som omfattar över 2 000 anställda både i privat och offentlig sektor, ledde trakasserierna till att var fjärde utsatt kvinna så småningom lämnade arbetsplatsen.
Men det är fortfarande få som anmäler och ännu färre som faktiskt får rätt eftersom det kan vara svårt att bevisa kränkningar när ord står mot ord.

Men det finns kvinnor som har modet att försöka och som lyckas få upprättelse. En ung unionenmedlem som fått ett så kallat nystartsjobb anvisat av arbetsförmedlingen, blev redan första arbetsveckan utsatt för sexuella trakasserier från sin nya arbetsgivare.

– Det är tur att inte anställningsbeviset har undertecknats än, sade chefen när kvinnan tackade nej till erbjudandet om att dricka sprit efter arbetsdagens slut på fredagen.

Kvinnan, som uppfattade chefens ord som att hon skulle bli av med jobbet om hon inte drack, blev berusad och somnade på den madrass chefen lagt ut på golvet. Hon vaknade av att han satt på hennes rygg och höll på att klä av henne. Hon misstänkte i efterhand att alkoholen spetsats med någon drog.

De sexuella trakasserierna fortsatte veckorna som följde trots att kvinnan tydligt deklarerat att hon inte ville ha någon fysisk kontakt. Bland annat tryckte sig arbetsgivaren mot henne, uppmanade henne att suga på en gurka han placerat mellan benen och visade henne löspenisar som de förmodades leka med tillsammans. Kvinnan värjde sig mot arbetsgivaren, men mådde inom kort så dåligt av hans beteende att hon blev sjukskriven för ångest och depression.

Hon kontaktade Unionen som dels uppmanade kvinnan att polisanmäla sin arbetsgivare och dels krävde företaget på drygt 250 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd.

Chefen dömdes i brottmålet för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. I den arbetsrättsliga tvisten blev det en förlikning som innebar att arbetsgivaren betalade 40 000 till kvinnan - en betydligt lägre summa än vad kvinnan ursprungligen krävt. Men det fanns en påtaglig risk att hon annars skulle ha blivit helt utan plåster på såren.

– Hade vi drivit det vidare hade vi med största sannolikhet vunnit, men risken var stor att arbetsgivaren i så fall begärt sig själv i konkurs, säger Lisa Melin, jurist på Unionen, som företrädde kvinnan i arbetstvistmålet.

– Domslutet är ändå en seger och medlemmen ser det som att hon fått upprättelse. Att hon vågar stå upp mot sin arbetsgivare i en sådan här situation gör henne till en bra förebild för andra kvinnor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.