Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sexuella trakasserier: Medlem fick rätt mot chef

Chefen försökte bland annat få den nyanställda kvinnan att suga på en gurka han placerat mellan benen. Den sexuellt trakasserade kvinnan fick med Unionens hjälp rätt mot arbetsgivaren även om ersättningen blev låg på grund av risk för konkurs.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kvinnan blev redan första veckan på nya jobbet trakasserad och det blev bara värre med tiden. Colourbox

Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier på sina jobb visade nyligen en studie från den internationella fackliga samorganisationen, ITUC.  Samma siffra gäller även för Sverige, visar en ny undersökning från Unionen. Enligt undersökningen, som omfattar över 2 000 anställda både i privat och offentlig sektor, ledde trakasserierna till att var fjärde utsatt kvinna så småningom lämnade arbetsplatsen.
Men det är fortfarande få som anmäler och ännu färre som faktiskt får rätt eftersom det kan vara svårt att bevisa kränkningar när ord står mot ord.

Men det finns kvinnor som har modet att försöka och som lyckas få upprättelse. En ung unionenmedlem som fått ett så kallat nystartsjobb anvisat av arbetsförmedlingen, blev redan första arbetsveckan utsatt för sexuella trakasserier från sin nya arbetsgivare.

– Det är tur att inte anställningsbeviset har undertecknats än, sade chefen när kvinnan tackade nej till erbjudandet om att dricka sprit efter arbetsdagens slut på fredagen.

Kvinnan, som uppfattade chefens ord som att hon skulle bli av med jobbet om hon inte drack, blev berusad och somnade på den madrass chefen lagt ut på golvet. Hon vaknade av att han satt på hennes rygg och höll på att klä av henne. Hon misstänkte i efterhand att alkoholen spetsats med någon drog.

De sexuella trakasserierna fortsatte veckorna som följde trots att kvinnan tydligt deklarerat att hon inte ville ha någon fysisk kontakt. Bland annat tryckte sig arbetsgivaren mot henne, uppmanade henne att suga på en gurka han placerat mellan benen och visade henne löspenisar som de förmodades leka med tillsammans. Kvinnan värjde sig mot arbetsgivaren, men mådde inom kort så dåligt av hans beteende att hon blev sjukskriven för ångest och depression.

Hon kontaktade Unionen som dels uppmanade kvinnan att polisanmäla sin arbetsgivare och dels krävde företaget på drygt 250 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd.

Chefen dömdes i brottmålet för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. I den arbetsrättsliga tvisten blev det en förlikning som innebar att arbetsgivaren betalade 40 000 till kvinnan - en betydligt lägre summa än vad kvinnan ursprungligen krävt. Men det fanns en påtaglig risk att hon annars skulle ha blivit helt utan plåster på såren.

– Hade vi drivit det vidare hade vi med största sannolikhet vunnit, men risken var stor att arbetsgivaren i så fall begärt sig själv i konkurs, säger Lisa Melin, jurist på Unionen, som företrädde kvinnan i arbetstvistmålet.

– Domslutet är ändå en seger och medlemmen ser det som att hon fått upprättelse. Att hon vågar stå upp mot sin arbetsgivare i en sådan här situation gör henne till en bra förebild för andra kvinnor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.