Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sexuella trakasserier: Medlem fick rätt mot chef

Chefen försökte bland annat få den nyanställda kvinnan att suga på en gurka han placerat mellan benen. Den sexuellt trakasserade kvinnan fick med Unionens hjälp rätt mot arbetsgivaren även om ersättningen blev låg på grund av risk för konkurs.
Johanna Rovira Publicerad 5 mars 2018, kl 13:33
Colourbox
Kvinnan blev redan första veckan på nya jobbet trakasserad och det blev bara värre med tiden. Colourbox

Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier på sina jobb visade nyligen en studie från den internationella fackliga samorganisationen, ITUC.  Samma siffra gäller även för Sverige, visar en ny undersökning från Unionen. Enligt undersökningen, som omfattar över 2 000 anställda både i privat och offentlig sektor, ledde trakasserierna till att var fjärde utsatt kvinna så småningom lämnade arbetsplatsen.
Men det är fortfarande få som anmäler och ännu färre som faktiskt får rätt eftersom det kan vara svårt att bevisa kränkningar när ord står mot ord.

Men det finns kvinnor som har modet att försöka och som lyckas få upprättelse. En ung unionenmedlem som fått ett så kallat nystartsjobb anvisat av arbetsförmedlingen, blev redan första arbetsveckan utsatt för sexuella trakasserier från sin nya arbetsgivare.

– Det är tur att inte anställningsbeviset har undertecknats än, sade chefen när kvinnan tackade nej till erbjudandet om att dricka sprit efter arbetsdagens slut på fredagen.

Kvinnan, som uppfattade chefens ord som att hon skulle bli av med jobbet om hon inte drack, blev berusad och somnade på den madrass chefen lagt ut på golvet. Hon vaknade av att han satt på hennes rygg och höll på att klä av henne. Hon misstänkte i efterhand att alkoholen spetsats med någon drog.

De sexuella trakasserierna fortsatte veckorna som följde trots att kvinnan tydligt deklarerat att hon inte ville ha någon fysisk kontakt. Bland annat tryckte sig arbetsgivaren mot henne, uppmanade henne att suga på en gurka han placerat mellan benen och visade henne löspenisar som de förmodades leka med tillsammans. Kvinnan värjde sig mot arbetsgivaren, men mådde inom kort så dåligt av hans beteende att hon blev sjukskriven för ångest och depression.

Hon kontaktade Unionen som dels uppmanade kvinnan att polisanmäla sin arbetsgivare och dels krävde företaget på drygt 250 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd.

Chefen dömdes i brottmålet för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. I den arbetsrättsliga tvisten blev det en förlikning som innebar att arbetsgivaren betalade 40 000 till kvinnan - en betydligt lägre summa än vad kvinnan ursprungligen krävt. Men det fanns en påtaglig risk att hon annars skulle ha blivit helt utan plåster på såren.

– Hade vi drivit det vidare hade vi med största sannolikhet vunnit, men risken var stor att arbetsgivaren i så fall begärt sig själv i konkurs, säger Lisa Melin, jurist på Unionen, som företrädde kvinnan i arbetstvistmålet.

– Domslutet är ändå en seger och medlemmen ser det som att hon fått upprättelse. Att hon vågar stå upp mot sin arbetsgivare i en sådan här situation gör henne till en bra förebild för andra kvinnor.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.