Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier på sina jobb visade nyligen en studie från den internationella fackliga samorganisationen, ITUC. Samma siffra gäller även för Sverige, visar en ny undersökning från Unionen. Enligt undersökningen, som omfattar över 2 000 anställda både i privat och offentlig sektor, ledde trakasserierna till att var fjärde utsatt kvinna så småningom lämnade arbetsplatsen.
Men det är fortfarande få som anmäler och ännu färre som faktiskt får rätt eftersom det kan vara svårt att bevisa kränkningar när ord står mot ord.
Men det finns kvinnor som har modet att försöka och som lyckas få upprättelse. En ung unionenmedlem som fått ett så kallat nystartsjobb anvisat av arbetsförmedlingen, blev redan första arbetsveckan utsatt för sexuella trakasserier från sin nya arbetsgivare.
– Det är tur att inte anställningsbeviset har undertecknats än, sade chefen när kvinnan tackade nej till erbjudandet om att dricka sprit efter arbetsdagens slut på fredagen.
Kvinnan, som uppfattade chefens ord som att hon skulle bli av med jobbet om hon inte drack, blev berusad och somnade på den madrass chefen lagt ut på golvet. Hon vaknade av att han satt på hennes rygg och höll på att klä av henne. Hon misstänkte i efterhand att alkoholen spetsats med någon drog.
De sexuella trakasserierna fortsatte veckorna som följde trots att kvinnan tydligt deklarerat att hon inte ville ha någon fysisk kontakt. Bland annat tryckte sig arbetsgivaren mot henne, uppmanade henne att suga på en gurka han placerat mellan benen och visade henne löspenisar som de förmodades leka med tillsammans. Kvinnan värjde sig mot arbetsgivaren, men mådde inom kort så dåligt av hans beteende att hon blev sjukskriven för ångest och depression.
Hon kontaktade Unionen som dels uppmanade kvinnan att polisanmäla sin arbetsgivare och dels krävde företaget på drygt 250 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd.
Chefen dömdes i brottmålet för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. I den arbetsrättsliga tvisten blev det en förlikning som innebar att arbetsgivaren betalade 40 000 till kvinnan - en betydligt lägre summa än vad kvinnan ursprungligen krävt. Men det fanns en påtaglig risk att hon annars skulle ha blivit helt utan plåster på såren.
– Hade vi drivit det vidare hade vi med största sannolikhet vunnit, men risken var stor att arbetsgivaren i så fall begärt sig själv i konkurs, säger Lisa Melin, jurist på Unionen, som företrädde kvinnan i arbetstvistmålet.
– Domslutet är ändå en seger och medlemmen ser det som att hon fått upprättelse. Att hon vågar stå upp mot sin arbetsgivare i en sådan här situation gör henne till en bra förebild för andra kvinnor.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen