Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sexuella trakasserier: Medlem fick rätt mot chef

Chefen försökte bland annat få den nyanställda kvinnan att suga på en gurka han placerat mellan benen. Den sexuellt trakasserade kvinnan fick med Unionens hjälp rätt mot arbetsgivaren även om ersättningen blev låg på grund av risk för konkurs.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kvinnan blev redan första veckan på nya jobbet trakasserad och det blev bara värre med tiden. Colourbox

Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier på sina jobb visade nyligen en studie från den internationella fackliga samorganisationen, ITUC.  Samma siffra gäller även för Sverige, visar en ny undersökning från Unionen. Enligt undersökningen, som omfattar över 2 000 anställda både i privat och offentlig sektor, ledde trakasserierna till att var fjärde utsatt kvinna så småningom lämnade arbetsplatsen.
Men det är fortfarande få som anmäler och ännu färre som faktiskt får rätt eftersom det kan vara svårt att bevisa kränkningar när ord står mot ord.

Men det finns kvinnor som har modet att försöka och som lyckas få upprättelse. En ung unionenmedlem som fått ett så kallat nystartsjobb anvisat av arbetsförmedlingen, blev redan första arbetsveckan utsatt för sexuella trakasserier från sin nya arbetsgivare.

– Det är tur att inte anställningsbeviset har undertecknats än, sade chefen när kvinnan tackade nej till erbjudandet om att dricka sprit efter arbetsdagens slut på fredagen.

Kvinnan, som uppfattade chefens ord som att hon skulle bli av med jobbet om hon inte drack, blev berusad och somnade på den madrass chefen lagt ut på golvet. Hon vaknade av att han satt på hennes rygg och höll på att klä av henne. Hon misstänkte i efterhand att alkoholen spetsats med någon drog.

De sexuella trakasserierna fortsatte veckorna som följde trots att kvinnan tydligt deklarerat att hon inte ville ha någon fysisk kontakt. Bland annat tryckte sig arbetsgivaren mot henne, uppmanade henne att suga på en gurka han placerat mellan benen och visade henne löspenisar som de förmodades leka med tillsammans. Kvinnan värjde sig mot arbetsgivaren, men mådde inom kort så dåligt av hans beteende att hon blev sjukskriven för ångest och depression.

Hon kontaktade Unionen som dels uppmanade kvinnan att polisanmäla sin arbetsgivare och dels krävde företaget på drygt 250 000 kronor i diskrimineringsersättning och skadestånd.

Chefen dömdes i brottmålet för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. I den arbetsrättsliga tvisten blev det en förlikning som innebar att arbetsgivaren betalade 40 000 till kvinnan - en betydligt lägre summa än vad kvinnan ursprungligen krävt. Men det fanns en påtaglig risk att hon annars skulle ha blivit helt utan plåster på såren.

– Hade vi drivit det vidare hade vi med största sannolikhet vunnit, men risken var stor att arbetsgivaren i så fall begärt sig själv i konkurs, säger Lisa Melin, jurist på Unionen, som företrädde kvinnan i arbetstvistmålet.

– Domslutet är ändå en seger och medlemmen ser det som att hon fått upprättelse. Att hon vågar stå upp mot sin arbetsgivare i en sådan här situation gör henne till en bra förebild för andra kvinnor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.