Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så säger du upp dig snyggt

Att säga upp sig kan vara både jobbigt och svårt. Det finns dessutom en hel del regler att hålla reda på. Unionens rådgivare Lars Öst ger sina bästa tips.
Lina Jonsson Publicerad

Alla har nog drömt om det. Att slänga igen dörren till chefens kontor och stolt deklarera: nu är det nog, nu säger jag upp mig. Steven Slater, kabinanställd på flygbolaget Jet Blue, tog uppsägningen ett steg längre. Under en inrikesflygning i USA fick han slutligen nog av gnälliga passagerare och dålig arbetsmiljö.

– Jag slutar, ropade han i högtalarsystemet, varefter han tog två öl från serveringen, fällde ut rutschkanan för nödevakuering och gjorde en glidande sorti. På väg ut hann Slater även deklarera att passagerarna var idioter.

Men även om en snabb uppsägning kan kännas bra i hjärtat så kan det innebära vissa konsekvenser i framtiden.

– Dels kan arbetsgivaren hävda avtalsbrott om du inte arbetar kvar under din uppsägningstid, dels att man orsakat ekonomisk skada för företaget. Båda dessa kan resultera i ett skadeståndsanspråk från arbetsgivaren. I vissa fall kan man frånträda anställningen med omedelbar verkan, alltså utan uppsägningstid. Ett exempel på det är om arbetsgivaren hotar dig eller brukar våld, säger Lars Öst, rådgivare på Unionen.

En bra och schyst uppsägning ska helst vara skriftlig, med en kopia som chefen ska skriva under. I dokumentet ska det även framgå vilken dag som är den sista anställningsdagen.

– Det kan vara en god idé att höra av sig till facket och kolla upp anställningsavtalet och eventuellt kollektivavtal. I dessa framgår hur lång din uppsägningstid är, säger Lars Öst.

En dålig uppsägning är ungefär det omvända. En muntlig oövertänkt sorti, med kort varsel och dålig planering.

– Vill du lämna företaget ett visst datum ska du lämna besked till arbetsgivaren, eller en representant för företaget i så god tid att du hinner fullgöra den uppsägningstid du har.

Det finns egentligen ingen ångervecka när det gäller uppsägningar. Blir du däremot provocerad att säga upp dig kan det i vissa fall vara möjligt att hävda att det är du som blivit uppsagd. Att bevisa detta är dock inte helt lätt.

– Du kan aldrig räkna med att återta en uppsägning. Grunden är att gjort är gjort. Om uppsägningen skett i affekt, gått väldigt fort, och du inom en kort tid "tar tillbaka uppsägningen" kan det vara rimligt att hävda att den går att ångra, men du kan inte vara säker på det, säger Lars Öst.

Längden på uppsägningstid kan variera kraftigt och regleras vanligtvis av antingen kollektivavtal, enskilt avtal eller las. Under uppsägningstiden arbetar du under samma villkor som tidigare. Det finns inga krav på att slutföra projekt eller hjälpa till att hitta ersättare. Däremot rekommenderas att tidigt diskutera uppsägningen med din chef så att övergången blir så oproblematisk som möjligt.

– Jag tror man tjänar på att slutföra alla anställningar så snyggt som möjligt. Även om det skulle kännas bra att tala om för chefen att han är en skitstövel så tjänar ingen på det i längden.

Säga upp dig

Tips på bra avslut

  • Kontakta ditt fackförbund och kontrollera hur lång din uppsägningstid är.
  • Säg upp dig både muntligt och skriftligt och glöm inte att anteckna sista anställningsdag. På så sätt undviks eventuella missförstånd.
  • Du har samma villkor under uppsägningstiden som innan och måste stanna tiden ut. Undantaget kan vara om det förekommer våld på arbetsplatsen eller om du inte får ut någon lön.
  • Var lojal tiden ut. Du tjänar sällan på att ge chefen en känga. Branschen är mindre än man kan tro.
  • Var ute i god tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD