Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starta eget? Tänk efter före!

Se till att du har avslutat din anställning och att du inte får med dig några kunduppgifter om du ska bli egenföretagare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förr var det komplicerat att få med sig företagsuppgifter. I dag är de en knapptryckning bort. Colourbox

Elva miljoner kronor. Så mycket stäms tre personer på i ett mål i Arbetsdomstolen. De tre anklagas för att under sin tidigare anställning både ha förberett och startat en konkurrerande verksamhet.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Detta är ett exempel på en tvist om lojalitetsplikten. När anställda plötsligt tycker att de lika gärna kan starta eget. Och i värsta fall drar i gång verksamheten innan uppsägningstiden är slut. Inte sällan påstår den tidigare arbetsgivaren också att de har utnyttjat företagshemligheter.

Det finns ingen statistik som visar att antalet tvister av det här slaget ökar, men Reinhold Fahlbeck, en av de främsta experterna på lagen om skydd av företagshemligheter, menar att det är både rimligt och naturligt. Dels beroende på den tekniska utvecklingen.

– I dag är det är kolossalt enkelt att komma åt företagshemligheter. Ett kundregister med 20 000 namn går att ladda ned på en halv minut.

Dels hänger det ihop med övergången från industri- till kunskapssamhälle.

– Förr var den mekaniska tillverkningen det värdefulla, i dag är det kunskapen.

Reinhold Fahlbeck anser att företagarna både bör och kan förebygga att anställda tar med sig information när de lämnar företaget. Arbetsgivaren bör klargöra vad som är hemligt, vad som inte får lämna företaget.

– Bäst är att se till att folk inte lämnar företaget. Man kan låta anställda få optioner på aktier som faller ut först om fem år, under förutsättning att man är kvar och företaget har utvecklats väl. Då motiveras de att stanna.

Bengt Domeij, som är professor i juridik vid Uppsala universitet, ser att det finns ett ökande intresse för de här frågorna. En orsak, menar han, är att resultatansvaret ofta ligger på den enskilde konsulten. Det gör att konsulten direkt ser hur mycket den genererar i resultat.

– Det ger incitament att starta egen verksamhet. Och att ta med sig information och de relationer man har blir lätt ett alternativ.

Men även arbetsgivarnas agerande påverkar.

– De har blivit mer måna om att ha anställningsvillkor som begränsar anställdas möjligheter att fortsätta i branschen eller att konkurrera. Beloppen som de kräver blir större, kanske för att arbetsgivarna vill skrämmas, men framför allt för att värdena i kundregister och teknisk dokumentation blivit högre, säger Bengt Domeij.

Väldigt ofta slutar också de här tvisterna med en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.