Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Starta eget? Tänk efter före!

Se till att du har avslutat din anställning och att du inte får med dig några kunduppgifter om du ska bli egenföretagare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Förr var det komplicerat att få med sig företagsuppgifter. I dag är de en knapptryckning bort. Colourbox

Elva miljoner kronor. Så mycket stäms tre personer på i ett mål i Arbetsdomstolen. De tre anklagas för att under sin tidigare anställning både ha förberett och startat en konkurrerande verksamhet.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Detta är ett exempel på en tvist om lojalitetsplikten. När anställda plötsligt tycker att de lika gärna kan starta eget. Och i värsta fall drar i gång verksamheten innan uppsägningstiden är slut. Inte sällan påstår den tidigare arbetsgivaren också att de har utnyttjat företagshemligheter.

Det finns ingen statistik som visar att antalet tvister av det här slaget ökar, men Reinhold Fahlbeck, en av de främsta experterna på lagen om skydd av företagshemligheter, menar att det är både rimligt och naturligt. Dels beroende på den tekniska utvecklingen.

– I dag är det är kolossalt enkelt att komma åt företagshemligheter. Ett kundregister med 20 000 namn går att ladda ned på en halv minut.

Dels hänger det ihop med övergången från industri- till kunskapssamhälle.

– Förr var den mekaniska tillverkningen det värdefulla, i dag är det kunskapen.

Reinhold Fahlbeck anser att företagarna både bör och kan förebygga att anställda tar med sig information när de lämnar företaget. Arbetsgivaren bör klargöra vad som är hemligt, vad som inte får lämna företaget.

– Bäst är att se till att folk inte lämnar företaget. Man kan låta anställda få optioner på aktier som faller ut först om fem år, under förutsättning att man är kvar och företaget har utvecklats väl. Då motiveras de att stanna.

Bengt Domeij, som är professor i juridik vid Uppsala universitet, ser att det finns ett ökande intresse för de här frågorna. En orsak, menar han, är att resultatansvaret ofta ligger på den enskilde konsulten. Det gör att konsulten direkt ser hur mycket den genererar i resultat.

– Det ger incitament att starta egen verksamhet. Och att ta med sig information och de relationer man har blir lätt ett alternativ.

Men även arbetsgivarnas agerande påverkar.

– De har blivit mer måna om att ha anställningsvillkor som begränsar anställdas möjligheter att fortsätta i branschen eller att konkurrera. Beloppen som de kräver blir större, kanske för att arbetsgivarna vill skrämmas, men framför allt för att värdena i kundregister och teknisk dokumentation blivit högre, säger Bengt Domeij.

Väldigt ofta slutar också de här tvisterna med en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.