Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Muntligt besked om anställning drogs tillbaka

Kvinnan fick ett muntligt besked om att hon fått jobbet som säljare hos företaget. Men när det var dags att börja jobba hade de gått vidare med andra kandidater.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan fick veta att hon fått jobbet över telefon. Shutterstock

Det finns inget formkrav för anställningsavtal, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande. Men finns det inte något nedplitat kan det bli svårt att bevisa vad man kommit överens om.

Efter att ha gått igenom en rekryteringsprocess med två intervjuer, arbetsprov och referenstagning fick kvinnan per telefon veta att hon fått jobbet som säljare på företaget. Under samtalet gick man även igenom anställningsform, tillträdesdatum och lön. Kort därefter fick kvinnan också ett mejl som välkomnade henne till ”ditt nya kontor” och där det stod att alla såg fram emot att hon skulle bli en i gänget veckan därpå.

Men på fredagen samma vecka kom ett nytt mejl där bolaget tackade kvinnan för visat intresse, och klargjorde att de skulle gå vidare med andra kandidater.

En provanställning kan förvisso avbrytas, men då måste arbetsgivaren meddela det minst två veckor i förväg. När bolaget meddelade kvinnan om sitt beslut återstod endast några dagar tills hon skulle tillträda sin tjänst.

Unionen, där kvinnan är medlem, stämmer därför företaget på sammanlagt 10 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Anställningsavtal vad gäller?

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd (las) få skriftlig information om alla villkor som är viktiga för din anställning. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om, kan det vara svårt att bevisa i efterhand.

Läs mer: Checklista för anställningsavtal 

    Anställningsavtal – det här ska finnas med:

    • Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
    • Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
    • En beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
    • Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
    • Uppsägningstider
    • Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
    • Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder eller anställningsform.
    • Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
    • Tillämpligt kollektivavtal om det finns.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

    Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
    Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
    Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

    Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

    Oväntad supersuccé

    På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

    Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

    Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

    Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

    Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

    Unionen: Avtalet är oskäligt

    Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

    – Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

     

    ”Intäkterna bör delas lika”

    Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

    – Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

    Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
    – Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

    Domen i AD kan få stor betydelse

    Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

    Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

    – Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

    Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

    Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

    Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

    Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

    Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.