Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Muntligt besked om anställning drogs tillbaka

Kvinnan fick ett muntligt besked om att hon fått jobbet som säljare hos företaget. Men när det var dags att börja jobba hade de gått vidare med andra kandidater.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan fick veta att hon fått jobbet över telefon. Shutterstock

Det finns inget formkrav för anställningsavtal, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande. Men finns det inte något nedplitat kan det bli svårt att bevisa vad man kommit överens om.

Efter att ha gått igenom en rekryteringsprocess med två intervjuer, arbetsprov och referenstagning fick kvinnan per telefon veta att hon fått jobbet som säljare på företaget. Under samtalet gick man även igenom anställningsform, tillträdesdatum och lön. Kort därefter fick kvinnan också ett mejl som välkomnade henne till ”ditt nya kontor” och där det stod att alla såg fram emot att hon skulle bli en i gänget veckan därpå.

Men på fredagen samma vecka kom ett nytt mejl där bolaget tackade kvinnan för visat intresse, och klargjorde att de skulle gå vidare med andra kandidater.

En provanställning kan förvisso avbrytas, men då måste arbetsgivaren meddela det minst två veckor i förväg. När bolaget meddelade kvinnan om sitt beslut återstod endast några dagar tills hon skulle tillträda sin tjänst.

Unionen, där kvinnan är medlem, stämmer därför företaget på sammanlagt 10 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Anställningsavtal vad gäller?

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd (las) få skriftlig information om alla villkor som är viktiga för din anställning. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om, kan det vara svårt att bevisa i efterhand.

Läs mer: Checklista för anställningsavtal 

    Anställningsavtal – det här ska finnas med:

    • Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
    • Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
    • En beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
    • Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
    • Uppsägningstider
    • Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
    • Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder eller anställningsform.
    • Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
    • Tillämpligt kollektivavtal om det finns.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

    En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
    Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
    Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
    Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
    En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

    Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

    Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
     

    Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

    Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

    Varaktighet

    Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
    Källa: Diskrimineringsombudsmannen

    För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

    Clas Lundstedt

    – En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

    Har sjukskrivna rätt till löneökning?

    Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

    Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

    Elin Svensson

    – I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
     – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
     

    Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

    Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

    Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
    – Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

    Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

    Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

    – En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

    Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

    Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

    ”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

    Så funkar lönerevision

    Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
    Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
    Källa: Unionen och Vision