Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Muntligt besked om anställning drogs tillbaka

Kvinnan fick ett muntligt besked om att hon fått jobbet som säljare hos företaget. Men när det var dags att börja jobba hade de gått vidare med andra kandidater.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan fick veta att hon fått jobbet över telefon. Shutterstock

Det finns inget formkrav för anställningsavtal, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande. Men finns det inte något nedplitat kan det bli svårt att bevisa vad man kommit överens om.

Efter att ha gått igenom en rekryteringsprocess med två intervjuer, arbetsprov och referenstagning fick kvinnan per telefon veta att hon fått jobbet som säljare på företaget. Under samtalet gick man även igenom anställningsform, tillträdesdatum och lön. Kort därefter fick kvinnan också ett mejl som välkomnade henne till ”ditt nya kontor” och där det stod att alla såg fram emot att hon skulle bli en i gänget veckan därpå.

Men på fredagen samma vecka kom ett nytt mejl där bolaget tackade kvinnan för visat intresse, och klargjorde att de skulle gå vidare med andra kandidater.

En provanställning kan förvisso avbrytas, men då måste arbetsgivaren meddela det minst två veckor i förväg. När bolaget meddelade kvinnan om sitt beslut återstod endast några dagar tills hon skulle tillträda sin tjänst.

Unionen, där kvinnan är medlem, stämmer därför företaget på sammanlagt 10 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Anställningsavtal vad gäller?

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd (las) få skriftlig information om alla villkor som är viktiga för din anställning. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om, kan det vara svårt att bevisa i efterhand.

Läs mer: Checklista för anställningsavtal 

    Anställningsavtal – det här ska finnas med:

    • Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
    • Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
    • En beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
    • Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
    • Uppsägningstider
    • Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
    • Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder eller anställningsform.
    • Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
    • Tillämpligt kollektivavtal om det finns.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

    Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
    Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
    Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
    Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

    För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

    – Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

    Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

    Förhandlingsskyldighet enligt MBL

    – Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

    Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

    – Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

    Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

    Storytel kommenterar domen på mejl

    "Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

    Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

    • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
    • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
    • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.