Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Muntligt besked om anställning drogs tillbaka

Kvinnan fick ett muntligt besked om att hon fått jobbet som säljare hos företaget. Men när det var dags att börja jobba hade de gått vidare med andra kandidater.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan fick veta att hon fått jobbet över telefon. Shutterstock

Det finns inget formkrav för anställningsavtal, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande. Men finns det inte något nedplitat kan det bli svårt att bevisa vad man kommit överens om.

Efter att ha gått igenom en rekryteringsprocess med två intervjuer, arbetsprov och referenstagning fick kvinnan per telefon veta att hon fått jobbet som säljare på företaget. Under samtalet gick man även igenom anställningsform, tillträdesdatum och lön. Kort därefter fick kvinnan också ett mejl som välkomnade henne till ”ditt nya kontor” och där det stod att alla såg fram emot att hon skulle bli en i gänget veckan därpå.

Men på fredagen samma vecka kom ett nytt mejl där bolaget tackade kvinnan för visat intresse, och klargjorde att de skulle gå vidare med andra kandidater.

En provanställning kan förvisso avbrytas, men då måste arbetsgivaren meddela det minst två veckor i förväg. När bolaget meddelade kvinnan om sitt beslut återstod endast några dagar tills hon skulle tillträda sin tjänst.

Unionen, där kvinnan är medlem, stämmer därför företaget på sammanlagt 10 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Anställningsavtal vad gäller?

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd (las) få skriftlig information om alla villkor som är viktiga för din anställning. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om, kan det vara svårt att bevisa i efterhand.

Läs mer: Checklista för anställningsavtal 

    Anställningsavtal – det här ska finnas med:

    • Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
    • Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
    • En beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
    • Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
    • Uppsägningstider
    • Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
    • Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder eller anställningsform.
    • Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
    • Tillämpligt kollektivavtal om det finns.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

    Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
    Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
    Det populära Göteborgskaféet har installerat 15 kameror som, enligt Unionen, används för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Foto: Colourbox

    Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

    Gick på toa "för länge" – fick avdrag på lönen

    Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

    En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

    Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
    Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

    Kräver 100 000 i skadestånd

    Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

    I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

    Unionen: ”En enorm kränkning

    Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som "häpnadsväckande". 

    Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

    Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

    Arbetsrätt

    Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

    Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
    Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
    Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

    Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

    Arbetsdomstolen kan få mer pengar

    Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

    ”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."