Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det var efter den uppmärksammade konflikten i Vaxholm 2004, där Byggnads krävde kollektivavtal av ett inhyrt lettiskt byggföretag, som Sverige efter en EU-dom tvingades förtydliga vad som gäller rörande konfliktåtgärder och krav på kollektivavtal för utländska arbetstagare stationerade i Sverige.
Byggnads hade nämligen krävt att de lettiska byggarbetarna garanterades lön i nivå med svenska kollegor i samma geografiska område. Det var – ansåg EU-domstolen – att gå för långt, även om man erkände fackens rätt att ta till konflikt för att tränga undan ett utländskt avtal med betydligt sämre villkor.
Nu har riksdagen beslutat riva upp lagen som trädde i kraft efter konflikten, och arbeta om regleringar kring bland annat upphandling, utstationering och arbetstillstånd.
– Vi har tyckt att det har varit en bekymmersam reglering, men vi har varit lojala med den, som ett av få fackförbund, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Han menar att även om problemet med villkorsdumpning är större inom LO-sfären så är tjänstemännen långt ifrån helt förskonade från det.
– Vi kan inte blunda för att det sker också på den privata tjänstemannasidan, till exempel inom IT-branschen. Om brist på arbetskraft är det verkliga problemet för de här företagen torde det inte vara något hinder att betala svenska löner till exempelvis indiska gästarbetare.
För Unionen har lex Laval inte inneburit några svårlösta situationer. Förbundet har öppnat upp för ett gästmedlemskap och många gästarbetare har valt att gå med i facket på stora svenska företag.
– Vi har undvikit en situation med vi och dem. Sedan tror jag inte att vi som förbund ska slå oss för bröstet och säga att det beror på till exempel gästmedlemskapet. Det finns ju en tradition av utbyte på tjänstemannasidan, även om det tidigare mer handlade om att svenskar åkte ut i världen och jobbade, säger Martin Wästfelt.
Att lex Laval i dag rivs upp ser han trots det som en facklig framgång.
– Lagen är principiellt lite tveksam. Vi har en avvikande modell i Sverige. Vi vill inte ha allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller lagstiftade minimilöner. Men då måste vi visa att vi som parter kan hantera de frågorna. Vi vill vara normerande inte bara i inhemsk lönebildning, utan även för dem som kommer hit och arbetar.
– Nu kommer ett intensivt arbete att ta vid, när vi vet vad lagstiftaren är ute efter. Det kommer att bli diskussioner med med- och motparter, Arbetsmiljöverket och så vidare. Men vi kommer att klara det. Det måste vi, annars riskerar vi parternas ställning, äsger Martin Wästfelt.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
