Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten