Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Idrottsförbunden röstar för hårda tag mot matchfixning

Nu i helgen tas beslut om nya regler för att stävja matchfixning. Det är riksidrottsstämma och det förslag som lagts innebär ordentliga straffsanktioner mot den som medverkar till eller underlåter att anmäla misstänkt manipulation av idrottslig verksamhet. Så här resonerar förbunden.
Gabriella Westberg Publicerad
Ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm
På fredagen samlades ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm. På frågan om hur de skulle agera om de såg eller hörde en spelarkollega få "ett erbjudande de inte kunde tacka nej till" om att manipulera matchresultatet svarade de: Anmäla till polisen! Foto: Kollega

Förslaget på nytt regelverk togs fram i höstas och är i mångt och mycket en kopia av det regelverk riksidrotten har på dopingområdet. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv finns flera problem med förslaget. Men inom idrottsförbunden tror många att hårdhandskarna är precis vad som krävs för att stoppa utvecklingen med fixade matcher.

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

Anders Hübinette är förbundsjurist för Svenska Fotbollförbundet, men även ledamot i Riksidrottsförbundets stadgekommitté och har därigenom varit med att ta fram det nya förslaget. Inom hans sport är matchfixningen ett konkret problem.

- Fotbollen är störst i alla avseenden, även i det här tråkiga sammanhanget. Matchfixningen är ett stort och allvarligt hot mot all tävlingsidrott. Vi behöver ett verkningsfullt verktyg, säger han och varnar för att situationen kan utvecklas som i delar av Asien där i princip hälften av alla matcher lär vara riggade.

Han tror att förslaget som lagts fram, med straffsanktioner också mot den som inte själv är inblandad men som haft anledning att misstänka något, är rimligt.

- Men vi får väl se vad stämman säger, om det upplevs som ett vettigt förslag eller inte.

Troligt är att förslaget klubbas. Det skickades ut på remiss under hösten 2014. Sedan dess har 11 av sammanlagt 70 specialförbund, som är medlemmar i RF, inkommit med synpunkter. Enligt Anders Hübinette har nästan alla samstämmigt varit för förslaget.

- Svenska Fotbollsförbundet, har tillstyrkt förslaget blankt. Det kan jag säga med reservation mot att något skulle dyka upp i debatten i helgen och få representanterna på plats att ändra ståndpunkt, men inställningen hittills har varit att stå helt bakom förslaget.

Till skillnad från fotbollen är ishockeyn ännu inte så hårt utsatt för matchfixning. Men det förekommer. På Svenska Hockeyförbundet håller man frågan under observation, berättar förbundets ordförande Christer Englund. Han menar att anmälningsplikten i RF:s förslag är tung, men står ändå bakom det.

- Det kan bli tufft för en del, det ingår ju att man ska ange sina egna kollegor. Men jag tror att det är nödvändigt att även de som utsätts för att andra kollegor i laget manipulerar får det trycket på sig. Annars blundar man bara.

Han konstaterar att det på sätt och vis innebär ett angiverisystem, men tror ändå att ändamålet helgar medlen, och understryker att syftet är att undvika brott.

- Misstanke ska ju anges innan brottet begås. Det ska vara preventivt.

En professionell spelare som av någon anledning inte anmäler en misstanke kan enligt förslaget i praktiken bli avstängd från att utöva sitt yrke i flera år, vilket Sico, som organiserar hockeyspelare reagerat på. Det tycker inte Christer Englund är något större problem.

- Man blir av med jobbet om man inte följer de regler som finns. På samma sätt som med dopning. Den som är professionell ska vara ännu mer proffs när det gäller att följa reglerna.

Svenska Hockeyförbundet kommer också att rösta för att RF:s förslag går igenom.

Ann Sofi Thelin var den som författade Svenska Basketförbundets remissvar på RF:s regelverksförslag. Just basketen har drabbats av flera skandaler med riggade matcher på senare tid, som också omnämnts mycket i media. Därför jobbar förbundet hårt med frågan nu, säger hon.

- Vi ställer oss bakom förslaget. Vi hade också förslag på hur man skulle utöka det, till att omfatta spelare i högre grad.

Även Ann Sofi Thelin inser att det är ett kraftfullt åtgärdspaket som kan drabba även den som inte själv agerat brottsligt, men hon ser inte att det finns något alternativ.

- Ska man kunna gå in i kaklet med det här och stoppa matchfixningen måste man ta till kraftiga åtgärder. Jag tror att det är en bra början att dra in alla, att alla får anmälningsplikt. Det har ju visat sig tidigare att det är många som har vetat om att det sker, men inte sagt något.

Ann Sofi Thelin har själv haft kontakt med en spelare som hotats med våld mot sig och sin familj om hen inte la sig i en match. Är det rimligt, som i förslaget, att en professionell spelare i praktiken kan förhindras utöva sitt yrke om hen i en sådan situation inte vågar anmäla?

- Vad har vi för val? Man får inte vara rädd för att stå upp mot brottssyndikaten!

Bland de inkomna remissvaren är det ett förbund som uttryckt kritik mot delar av förslaget, Svenska Golfförbundet. För golfsporten är det än så länge mycket få tävlingar som är föremål för vadhållning, skriver Svenska Golfförbundet i sitt remissvar.

”Oaktat detta förhållande har golfsporten under de senaste åren drabbats av flera allvarliga fall av manipulation av tävlingsresultaten. Det kan inte heller uteslutas att det har skett eller sker illegal vadhållning som i sin tur triggar spelare att medverka till manipulation av tävlingsresultaten.”

Golfförbundet, SGF, är positiva till krafttagen mot matchfixningen, men har en hel del invändningar mot det lagda förslaget på åtgärder. Bland annat är de skeptiska till att lyfta ut vissa frågor i egna reglementen, som dopning och nu även matchfixning. Dessutom anser man att reglementet innehåller ”flera avvikelser som går långt utanför de ramar som gäller enligt RF:s stadgar, bland annat rörande påföljderna och preskriptionstiden.”

SGF vill ha en tydligare skrivning om att uppsåt måste ha funnits för att sanktion ska kunna utdelas, än som i det liggande förslaget.

Sammantaget andas förslaget en syn på att bestraffningsorganen hellre ska fälla än fria. SGF utgår från att detta inte är avsikten, men eftersom reglementet innehåller så många andra instruktioner bör texten kompletteras med följande mening: ”I tveksamma fall ska hellre frias än fällas”. Beviskravet bör också (…) vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den anmälde har gjort sig skyldig till en straffbar förseelse.

Fotbollsproffsens spelarförening och Unionens idrottssektion Sico, som organiserar de anställda spelarna, är inte formella remissinstanser till Riksidrottsförbundet, men inkom ändå med synpunkter. Läs SICO:s remissvar här.  

Båda spelarorganisationerna har uttryckt kritik mot förslaget och bland annat lyft att regelverket krockar med arbetsrätten.

- De vill skydda sina medlemmar och deras intressen, såklart. Även om de inte utgör någon formell remissinstans måste vi lyssna och beakta om det är något att inhämta där. Men vi har inte gått dem till mötes i alla delar, nej, konstaterar Anders Hübinette.

Beslutet tas på lördagsförmiddagen. Riksidrottsstyrelsen sänder stämman live.

Brå utreder matchfixning

I höstas gav Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet, Brå, att utreda matchfixningen.

Syftet med förstudien är att få kännedom om hur uppgjorda matcher fungerar och vilka aktörer som medverkar och ska svara på:

  • Vilka typer av upplägg som finns vid olika matcher
  • Hur organisations-strukturerna ser ut när det gäller bland annat logistik och penningflöden
  • Vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som bedöms vara mest effektiva

Utredningen finansieras av Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska spel och beräknas vara klar till sommaren. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid. 

Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.