Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Idrottsförbunden röstar för hårda tag mot matchfixning

Nu i helgen tas beslut om nya regler för att stävja matchfixning. Det är riksidrottsstämma och det förslag som lagts innebär ordentliga straffsanktioner mot den som medverkar till eller underlåter att anmäla misstänkt manipulation av idrottslig verksamhet. Så här resonerar förbunden.
Gabriella Westberg Publicerad
Ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm
På fredagen samlades ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm. På frågan om hur de skulle agera om de såg eller hörde en spelarkollega få "ett erbjudande de inte kunde tacka nej till" om att manipulera matchresultatet svarade de: Anmäla till polisen! Foto: Kollega

Förslaget på nytt regelverk togs fram i höstas och är i mångt och mycket en kopia av det regelverk riksidrotten har på dopingområdet. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv finns flera problem med förslaget. Men inom idrottsförbunden tror många att hårdhandskarna är precis vad som krävs för att stoppa utvecklingen med fixade matcher.

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

Anders Hübinette är förbundsjurist för Svenska Fotbollförbundet, men även ledamot i Riksidrottsförbundets stadgekommitté och har därigenom varit med att ta fram det nya förslaget. Inom hans sport är matchfixningen ett konkret problem.

- Fotbollen är störst i alla avseenden, även i det här tråkiga sammanhanget. Matchfixningen är ett stort och allvarligt hot mot all tävlingsidrott. Vi behöver ett verkningsfullt verktyg, säger han och varnar för att situationen kan utvecklas som i delar av Asien där i princip hälften av alla matcher lär vara riggade.

Han tror att förslaget som lagts fram, med straffsanktioner också mot den som inte själv är inblandad men som haft anledning att misstänka något, är rimligt.

- Men vi får väl se vad stämman säger, om det upplevs som ett vettigt förslag eller inte.

Troligt är att förslaget klubbas. Det skickades ut på remiss under hösten 2014. Sedan dess har 11 av sammanlagt 70 specialförbund, som är medlemmar i RF, inkommit med synpunkter. Enligt Anders Hübinette har nästan alla samstämmigt varit för förslaget.

- Svenska Fotbollsförbundet, har tillstyrkt förslaget blankt. Det kan jag säga med reservation mot att något skulle dyka upp i debatten i helgen och få representanterna på plats att ändra ståndpunkt, men inställningen hittills har varit att stå helt bakom förslaget.

Till skillnad från fotbollen är ishockeyn ännu inte så hårt utsatt för matchfixning. Men det förekommer. På Svenska Hockeyförbundet håller man frågan under observation, berättar förbundets ordförande Christer Englund. Han menar att anmälningsplikten i RF:s förslag är tung, men står ändå bakom det.

- Det kan bli tufft för en del, det ingår ju att man ska ange sina egna kollegor. Men jag tror att det är nödvändigt att även de som utsätts för att andra kollegor i laget manipulerar får det trycket på sig. Annars blundar man bara.

Han konstaterar att det på sätt och vis innebär ett angiverisystem, men tror ändå att ändamålet helgar medlen, och understryker att syftet är att undvika brott.

- Misstanke ska ju anges innan brottet begås. Det ska vara preventivt.

En professionell spelare som av någon anledning inte anmäler en misstanke kan enligt förslaget i praktiken bli avstängd från att utöva sitt yrke i flera år, vilket Sico, som organiserar hockeyspelare reagerat på. Det tycker inte Christer Englund är något större problem.

- Man blir av med jobbet om man inte följer de regler som finns. På samma sätt som med dopning. Den som är professionell ska vara ännu mer proffs när det gäller att följa reglerna.

Svenska Hockeyförbundet kommer också att rösta för att RF:s förslag går igenom.

Ann Sofi Thelin var den som författade Svenska Basketförbundets remissvar på RF:s regelverksförslag. Just basketen har drabbats av flera skandaler med riggade matcher på senare tid, som också omnämnts mycket i media. Därför jobbar förbundet hårt med frågan nu, säger hon.

- Vi ställer oss bakom förslaget. Vi hade också förslag på hur man skulle utöka det, till att omfatta spelare i högre grad.

Även Ann Sofi Thelin inser att det är ett kraftfullt åtgärdspaket som kan drabba även den som inte själv agerat brottsligt, men hon ser inte att det finns något alternativ.

- Ska man kunna gå in i kaklet med det här och stoppa matchfixningen måste man ta till kraftiga åtgärder. Jag tror att det är en bra början att dra in alla, att alla får anmälningsplikt. Det har ju visat sig tidigare att det är många som har vetat om att det sker, men inte sagt något.

Ann Sofi Thelin har själv haft kontakt med en spelare som hotats med våld mot sig och sin familj om hen inte la sig i en match. Är det rimligt, som i förslaget, att en professionell spelare i praktiken kan förhindras utöva sitt yrke om hen i en sådan situation inte vågar anmäla?

- Vad har vi för val? Man får inte vara rädd för att stå upp mot brottssyndikaten!

Bland de inkomna remissvaren är det ett förbund som uttryckt kritik mot delar av förslaget, Svenska Golfförbundet. För golfsporten är det än så länge mycket få tävlingar som är föremål för vadhållning, skriver Svenska Golfförbundet i sitt remissvar.

”Oaktat detta förhållande har golfsporten under de senaste åren drabbats av flera allvarliga fall av manipulation av tävlingsresultaten. Det kan inte heller uteslutas att det har skett eller sker illegal vadhållning som i sin tur triggar spelare att medverka till manipulation av tävlingsresultaten.”

Golfförbundet, SGF, är positiva till krafttagen mot matchfixningen, men har en hel del invändningar mot det lagda förslaget på åtgärder. Bland annat är de skeptiska till att lyfta ut vissa frågor i egna reglementen, som dopning och nu även matchfixning. Dessutom anser man att reglementet innehåller ”flera avvikelser som går långt utanför de ramar som gäller enligt RF:s stadgar, bland annat rörande påföljderna och preskriptionstiden.”

SGF vill ha en tydligare skrivning om att uppsåt måste ha funnits för att sanktion ska kunna utdelas, än som i det liggande förslaget.

Sammantaget andas förslaget en syn på att bestraffningsorganen hellre ska fälla än fria. SGF utgår från att detta inte är avsikten, men eftersom reglementet innehåller så många andra instruktioner bör texten kompletteras med följande mening: ”I tveksamma fall ska hellre frias än fällas”. Beviskravet bör också (…) vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den anmälde har gjort sig skyldig till en straffbar förseelse.

Fotbollsproffsens spelarförening och Unionens idrottssektion Sico, som organiserar de anställda spelarna, är inte formella remissinstanser till Riksidrottsförbundet, men inkom ändå med synpunkter. Läs SICO:s remissvar här.  

Båda spelarorganisationerna har uttryckt kritik mot förslaget och bland annat lyft att regelverket krockar med arbetsrätten.

- De vill skydda sina medlemmar och deras intressen, såklart. Även om de inte utgör någon formell remissinstans måste vi lyssna och beakta om det är något att inhämta där. Men vi har inte gått dem till mötes i alla delar, nej, konstaterar Anders Hübinette.

Beslutet tas på lördagsförmiddagen. Riksidrottsstyrelsen sänder stämman live.

Brå utreder matchfixning

I höstas gav Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet, Brå, att utreda matchfixningen.

Syftet med förstudien är att få kännedom om hur uppgjorda matcher fungerar och vilka aktörer som medverkar och ska svara på:

  • Vilka typer av upplägg som finns vid olika matcher
  • Hur organisations-strukturerna ser ut när det gäller bland annat logistik och penningflöden
  • Vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som bedöms vara mest effektiva

Utredningen finansieras av Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska spel och beräknas vara klar till sommaren. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision

Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.  

Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.