Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Det är ingen överraskning på något sätt. Vi har vetat att det här ska hända och sa redan förra året till medlemmarna att det var dags att se sig om efter nya jobb, säger Tomas Ahlgren, ordförande i Unionens kabinklubb på Primera.
Ryktena om att Primera sökte flygtillstånd utomlands uppstod förra vintern. Ändå gick företaget i våras ut med ett mejl där man sade att det inte fanns några sådana planer. Tomas Ahlgren menar dock att medarbetarna inte trodde på dementin och i början av sommaren var det ett faktum att flygtillståndet i Lettland var på gång.
Kabinpersonalen är uppsagd sedan den 31 januari men Unionen och Primera är oense eftersom Unionen anser att företaget har brutit mot kollektivavtalet gällande beräkning av uppsägningstider. De som har längst uppsägningstid, fyra månader, kommer att jobba april ut men deras anställningar upphör inte förrän i början av juni, vilket innebär att de är arbetsbefriade under maj månad.
Tomas Ahlgren beskriver Primera som en ”extrem arbetsgivare” utan några som helst intentioner att anpassa sig efter och lära sig av svensk arbetsmarknad. Och fackklubben har vant sig vid att Primera gång på gång har brutit mot medbestämmandelagen (mbl).
– Vi har aldrig haft en regelrätt förhandling utan begärt förhandling när de har brutit mot kollektivavtalet och försökt få ut skadestånd. De har aldrig haft något intresse av att prata. Och till slut förstod vi att det inte var någon idé att begära förhandlingar.
När Primera bildades var personalen avtalslös och 2009 tog Unionen ut medlemmarna i strejk, vilket ledde till att de fick kollektivavtal. Tomas Ahlgren tycker att de då fick mycket hjälp av Unionen, men önskar att förbundet hade opinionsbildat mer, och framför allt tidigare, kring flygbranschens framtid.
– Jag vet att det inte är lätt men vi kan inte säga att vi har schysta avtal i Sverige när vi vet att vi är på väg att flaggas ut och då måste man börja jobba politiskt, framför allt i Bryssel. Det spelar ingen roll om det finns kollektivavtal eller förhandlingsplikt när arbetsbristförfarandet finns hos arbetsgivaren och det är de som bestämmer.
– Politikerna har väl till viss del fått upp ögonen för det här, men det är alldeles för sent. Vi har skrikit högt och ingen har lyssnat. Det är frustrerande.
Han menar att även andra branscher bör ha tentaklerna ute eftersom arbetsgivare tar efter flyget och kommer på ”kreativa lösningar”. Dessutom måste facken lära sig att tänka utanför boxen.
– Det går inte att luta sig mot uppgörelsen från 1938 längre. När man har problem med en utländsk arbetsgivare får man som förtroendevald ofta höra att ”kutymen på svensk arbetsmarknad är…” Men en utländsk arbetsgivare bryr sig bara om paragrafer, inte om ”god sed på arbetsmarknaden”. Står det inte i lagen så bryr de sig inte.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, menar att förbundet under lång tid har opinionsbildat kring flygbranschen men att det ofta tar lång tid innan en fråga får ordentligt fäste. Han håller med Tomas Ahlgren om att politikerna verkar ha fått upp ögonen för frågan och säger att Unionen upplever ett helt annat gensvar från politiker och ansvariga EU-parlamentariker, på senare tid.
– Jag förstår att det finns en stor frustration hos medlemmar och förtroendevalda inom flyget, för det är en bransch som är satt under väldigt hård press och har varit så under en tid. Vi har länge jobbat intensivt med flygbranschen på många olika nivåer, med förhandling, påverkan och så vidare. Nu gäller det att hänga i.
Vad som pågår är enligt honom att bolagen med hjälp av olika sorters tricksande försöker dumpa villkoren, vilket går ut över de anställda. Lösningen är, enligt Niklas Hjert, att ändra reglerna så att det inte går att kringgå regelverken mellan länder.
– Vi tycker också att man som resenär behöver reflektera över vilka villkor de som jobbar i bolaget man flyger med arbetar under.
Har ni varit dåliga på att kommunicera att ni har opinionsbildat till medlemmarna?
– Det vet jag inte. Vi har fört ut information om hur vi jobbar med området på flera olika sätt, men man kan alltid göra mer och bättre.
Primera Air ägs av isländska Primera Travel Group.
Primera Air Scandinavia (PAS) har sitt huvudkontor i Köpenhamn och Primera Air Nordic (PAN) i Riga. Kabinpersonalen i Sverige har varit anställda och blivit uppsagda av PAS. Förmodligen är det PAN som kommer att fortsätta trafiken i Sverige, tror Tomas Ahlgren, men från Malmöbasen då Arlanda stängs.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
