Sifklubbens ordförande på Excellent-SNT i Piteå ingår i den operativa ledningsgruppen. - Jag får all information direkt, jag ser inget negativt med det alls, säger David Lindström.
Publicerad
Sedan i höstas tillämpar callcenterföretaget en modell där facket är direkt inblandat i styrningen av företaget. Båda sidor tjänar på det menar de. För de anställda finns en större chans att påverka, och ledningen kan direkt få veta om något inte står rätt till. - Om jag har information kan jag dela med mig av den till hela ledningen. Jag vet att alla får samma kunskap, säger David Lindström. Excellence-SNT finns i hela Norden, men modellen är unik för Piteå. - Vi försöker sprida det till andra platser också. Det har inte alltid fungerat så här bra. Man har haft en känsla av att ledningen har mörkat med information. Det är tack vare vår nuvarande platschef, som har insett att det är bra att ha med facket, som vi har den här modellen, säger David Lindström. Han ser ingen risk att hamna i intressekonflikt mellan företagets och medlemmarnas bästa. - Jag är med mest för informationens skull. Jag ser det bara positivt, och den övriga klubbstyrelsen är jättenöjd. Företaget har också lyckats att på kort tid halvera sjukfrånvaron. Främst handlar det om att komma undan korttidsfrånvaron genom att erbjuda andra arbetsuppgifter. Om en anställd exempelvis är förkyld och hes kan man få jobba på ett sätt som inte anstränger rösten. - Men det är helt frivilligt, betonar David Lindström. Excellence startade för snart fyra år sedan med 15 anställda i Piteå. Nu är de runt 200.
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nyttit-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Arbetsdomstolen kan få mer pengar
Men nu kan Kollega avslöja att regeringentittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen: – Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
Malin Wulkan.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk. – Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan. – Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen. – Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.
Almega: Ökat tryck på uppgörelser
En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
Jonas Stenmo Foto: Almega
– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.
Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans. Källa: AD
Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem
En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022.
I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.
Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las – lagen om anställningsskydd.
Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom.
"Stannar mellan parterna"
Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen.
Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.
– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.