Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"En viktig kanal även till de yngre där hemma"

Vi ska roa, oroa och ge ammunition i en
tuff vardag. För det krävs en självständig och orädd tidning. En kompis som känns angelägen, är trovärdig och står på läsarnas sida.
Tommy Zetterwall Publicerad

Slå larm och avslöja är en av våra uppgifter. Unga arbetslösa lockades med guldkantade löften. När vi granskade villkoren för säljare, som via bolag som Face2Face jobbade åt ideella organisationer som Rädda Barnen och SOS Barnbyar, såg vi att unga tvingats skriva på rena rama slavkontrakten. Nu öppnar säljbolaget för att teckna avtal. Rädda Barnen skärper kraven och drabbade erbjuds kompensation. Sent uppvaknande, men avslöjandet gav resultat!

I förra numret tog vi upp "fasan", påfundet fas 3, som drabbar den som gått utan jobb länge. Visst kan det innebära en chans att komma igen. Men utsatta vittnade om meningslösa uppgifter, sysslolöshet och rent fiffel. De stora vinnarna är bolagen som satt i system att tjäna pengar på arbetslösheten.

I vårt reportage kan man läsa om utnyttjandet, nedtystade kritiker och stor frustration. Nu är omprövningar på gång - inte en dag för tidigt!

Ni är en halv miljon i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Allt vi tar upp faller er inte på läppen. Några sågar oss rejält, visade en webbenkät härom året: Ni påminner allt som oftast om ett feministiskt propagandablad, stundtals riktigt oseriöst, tyckte en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tyckte en annan.

Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant. Webben är suverän! Bra tidning, läser det mesta. Många har konkreta råd, vad de vill se mer av. Arbetsplatsreportage, om yrken, löner och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips, idéer och hur andra gör. Fler vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Andra efterlyser en mer provokativ tidning.

De fackliga medlemstidningarna spelar en nyckelroll i en tid när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik satts på undantag. Det är här de växande klyftorna och de allt tuffare villkoren i arbetslivet blir uppenbara.

Vår kollega Dagens Arbete har tagit hem flera Guldspadar, grävande journalisters pris, för bland annat granskandet av direktörernas lönelyft och utnyttjandet av papperslösa.

Vi andra, som inte erövrat några grävpriser, har ändå "skrapat" och rotat fram skandaler och orättvisor. För det behövs personer som vågar slå larm. Det anser de flesta, men få ser sig själva i rollen. Det är mer än feghet som bromsar: Det är illojalt att tjalla. Andra talar om repressalier.

Härom året inrättade Kollega ett civilkuragepris. Förra årets vinnare, konsulten Mikael Franson, stod inte ut med att en kollega lönediskriminerades. Han agerade och det gav resultat. Förhoppningsvis inspirerar det andra, får fler att repa mod o säga ifrån. Det är dags för årets nomineringar.

Läsarundersökningarna visar på stort stöd för de fackliga medlemstidningarna. Annonsörerna är ofta mer skeptiska och tidvis även ägarna. Det kan upplevas hotfullt med en fri, självständig röst som har till uppgift att granska även den egna verksamheten. Men att stå på egna ben, och inte vara en megafon, är avgörande för trovärdigheten.

Att få med chefer, unga och välutbildade, är en ödesfråga för facket.

Annonskampanjer och erbjudanden i all ära, men de bränner miljoner med osäkert resultat. Glöm då inte den opinionsbildning som dagligen sker via medlemstidningen.

För mindre än en tia, per nummer dimper Kollega ner hos dig. Och då får ni webben, som dagligen ger nyheter, tips och idéer, och Position till cheferna, på köpet. Med en upplaga på en halv miljon är Kollega en viktig kanal även till de yngre där hemma.

Det är rätt att pressa priset. Men att banta bort en tredjedel av budgeten, som Kollega gått igenom sen första året, slår hårt. Lägg på ett par kronor per nummer och säkra en rimlig bemanning! Det ökar medlemsnyttan och lockar fler. Det är helt enkelt en god affär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten