Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"En viktig kanal även till de yngre där hemma"

Vi ska roa, oroa och ge ammunition i en
tuff vardag. För det krävs en självständig och orädd tidning. En kompis som känns angelägen, är trovärdig och står på läsarnas sida.
Tommy Zetterwall Publicerad

Slå larm och avslöja är en av våra uppgifter. Unga arbetslösa lockades med guldkantade löften. När vi granskade villkoren för säljare, som via bolag som Face2Face jobbade åt ideella organisationer som Rädda Barnen och SOS Barnbyar, såg vi att unga tvingats skriva på rena rama slavkontrakten. Nu öppnar säljbolaget för att teckna avtal. Rädda Barnen skärper kraven och drabbade erbjuds kompensation. Sent uppvaknande, men avslöjandet gav resultat!

I förra numret tog vi upp "fasan", påfundet fas 3, som drabbar den som gått utan jobb länge. Visst kan det innebära en chans att komma igen. Men utsatta vittnade om meningslösa uppgifter, sysslolöshet och rent fiffel. De stora vinnarna är bolagen som satt i system att tjäna pengar på arbetslösheten.

I vårt reportage kan man läsa om utnyttjandet, nedtystade kritiker och stor frustration. Nu är omprövningar på gång - inte en dag för tidigt!

Ni är en halv miljon i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Allt vi tar upp faller er inte på läppen. Några sågar oss rejält, visade en webbenkät härom året: Ni påminner allt som oftast om ett feministiskt propagandablad, stundtals riktigt oseriöst, tyckte en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tyckte en annan.

Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant. Webben är suverän! Bra tidning, läser det mesta. Många har konkreta råd, vad de vill se mer av. Arbetsplatsreportage, om yrken, löner och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips, idéer och hur andra gör. Fler vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Andra efterlyser en mer provokativ tidning.

De fackliga medlemstidningarna spelar en nyckelroll i en tid när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik satts på undantag. Det är här de växande klyftorna och de allt tuffare villkoren i arbetslivet blir uppenbara.

Vår kollega Dagens Arbete har tagit hem flera Guldspadar, grävande journalisters pris, för bland annat granskandet av direktörernas lönelyft och utnyttjandet av papperslösa.

Vi andra, som inte erövrat några grävpriser, har ändå "skrapat" och rotat fram skandaler och orättvisor. För det behövs personer som vågar slå larm. Det anser de flesta, men få ser sig själva i rollen. Det är mer än feghet som bromsar: Det är illojalt att tjalla. Andra talar om repressalier.

Härom året inrättade Kollega ett civilkuragepris. Förra årets vinnare, konsulten Mikael Franson, stod inte ut med att en kollega lönediskriminerades. Han agerade och det gav resultat. Förhoppningsvis inspirerar det andra, får fler att repa mod o säga ifrån. Det är dags för årets nomineringar.

Läsarundersökningarna visar på stort stöd för de fackliga medlemstidningarna. Annonsörerna är ofta mer skeptiska och tidvis även ägarna. Det kan upplevas hotfullt med en fri, självständig röst som har till uppgift att granska även den egna verksamheten. Men att stå på egna ben, och inte vara en megafon, är avgörande för trovärdigheten.

Att få med chefer, unga och välutbildade, är en ödesfråga för facket.

Annonskampanjer och erbjudanden i all ära, men de bränner miljoner med osäkert resultat. Glöm då inte den opinionsbildning som dagligen sker via medlemstidningen.

För mindre än en tia, per nummer dimper Kollega ner hos dig. Och då får ni webben, som dagligen ger nyheter, tips och idéer, och Position till cheferna, på köpet. Med en upplaga på en halv miljon är Kollega en viktig kanal även till de yngre där hemma.

Det är rätt att pressa priset. Men att banta bort en tredjedel av budgeten, som Kollega gått igenom sen första året, slår hårt. Lägg på ett par kronor per nummer och säkra en rimlig bemanning! Det ökar medlemsnyttan och lockar fler. Det är helt enkelt en god affär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.