Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"En viktig kanal även till de yngre där hemma"

Vi ska roa, oroa och ge ammunition i en
tuff vardag. För det krävs en självständig och orädd tidning. En kompis som känns angelägen, är trovärdig och står på läsarnas sida.
Tommy Zetterwall Publicerad

Slå larm och avslöja är en av våra uppgifter. Unga arbetslösa lockades med guldkantade löften. När vi granskade villkoren för säljare, som via bolag som Face2Face jobbade åt ideella organisationer som Rädda Barnen och SOS Barnbyar, såg vi att unga tvingats skriva på rena rama slavkontrakten. Nu öppnar säljbolaget för att teckna avtal. Rädda Barnen skärper kraven och drabbade erbjuds kompensation. Sent uppvaknande, men avslöjandet gav resultat!

I förra numret tog vi upp "fasan", påfundet fas 3, som drabbar den som gått utan jobb länge. Visst kan det innebära en chans att komma igen. Men utsatta vittnade om meningslösa uppgifter, sysslolöshet och rent fiffel. De stora vinnarna är bolagen som satt i system att tjäna pengar på arbetslösheten.

I vårt reportage kan man läsa om utnyttjandet, nedtystade kritiker och stor frustration. Nu är omprövningar på gång - inte en dag för tidigt!

Ni är en halv miljon i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Allt vi tar upp faller er inte på läppen. Några sågar oss rejält, visade en webbenkät härom året: Ni påminner allt som oftast om ett feministiskt propagandablad, stundtals riktigt oseriöst, tyckte en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tyckte en annan.

Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant. Webben är suverän! Bra tidning, läser det mesta. Många har konkreta råd, vad de vill se mer av. Arbetsplatsreportage, om yrken, löner och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips, idéer och hur andra gör. Fler vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Andra efterlyser en mer provokativ tidning.

De fackliga medlemstidningarna spelar en nyckelroll i en tid när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik satts på undantag. Det är här de växande klyftorna och de allt tuffare villkoren i arbetslivet blir uppenbara.

Vår kollega Dagens Arbete har tagit hem flera Guldspadar, grävande journalisters pris, för bland annat granskandet av direktörernas lönelyft och utnyttjandet av papperslösa.

Vi andra, som inte erövrat några grävpriser, har ändå "skrapat" och rotat fram skandaler och orättvisor. För det behövs personer som vågar slå larm. Det anser de flesta, men få ser sig själva i rollen. Det är mer än feghet som bromsar: Det är illojalt att tjalla. Andra talar om repressalier.

Härom året inrättade Kollega ett civilkuragepris. Förra årets vinnare, konsulten Mikael Franson, stod inte ut med att en kollega lönediskriminerades. Han agerade och det gav resultat. Förhoppningsvis inspirerar det andra, får fler att repa mod o säga ifrån. Det är dags för årets nomineringar.

Läsarundersökningarna visar på stort stöd för de fackliga medlemstidningarna. Annonsörerna är ofta mer skeptiska och tidvis även ägarna. Det kan upplevas hotfullt med en fri, självständig röst som har till uppgift att granska även den egna verksamheten. Men att stå på egna ben, och inte vara en megafon, är avgörande för trovärdigheten.

Att få med chefer, unga och välutbildade, är en ödesfråga för facket.

Annonskampanjer och erbjudanden i all ära, men de bränner miljoner med osäkert resultat. Glöm då inte den opinionsbildning som dagligen sker via medlemstidningen.

För mindre än en tia, per nummer dimper Kollega ner hos dig. Och då får ni webben, som dagligen ger nyheter, tips och idéer, och Position till cheferna, på köpet. Med en upplaga på en halv miljon är Kollega en viktig kanal även till de yngre där hemma.

Det är rätt att pressa priset. Men att banta bort en tredjedel av budgeten, som Kollega gått igenom sen första året, slår hårt. Lägg på ett par kronor per nummer och säkra en rimlig bemanning! Det ökar medlemsnyttan och lockar fler. Det är helt enkelt en god affär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen