Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"En viktig kanal även till de yngre där hemma"

Vi ska roa, oroa och ge ammunition i en
tuff vardag. För det krävs en självständig och orädd tidning. En kompis som känns angelägen, är trovärdig och står på läsarnas sida.
Tommy Zetterwall Publicerad

Slå larm och avslöja är en av våra uppgifter. Unga arbetslösa lockades med guldkantade löften. När vi granskade villkoren för säljare, som via bolag som Face2Face jobbade åt ideella organisationer som Rädda Barnen och SOS Barnbyar, såg vi att unga tvingats skriva på rena rama slavkontrakten. Nu öppnar säljbolaget för att teckna avtal. Rädda Barnen skärper kraven och drabbade erbjuds kompensation. Sent uppvaknande, men avslöjandet gav resultat!

I förra numret tog vi upp "fasan", påfundet fas 3, som drabbar den som gått utan jobb länge. Visst kan det innebära en chans att komma igen. Men utsatta vittnade om meningslösa uppgifter, sysslolöshet och rent fiffel. De stora vinnarna är bolagen som satt i system att tjäna pengar på arbetslösheten.

I vårt reportage kan man läsa om utnyttjandet, nedtystade kritiker och stor frustration. Nu är omprövningar på gång - inte en dag för tidigt!

Ni är en halv miljon i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Allt vi tar upp faller er inte på läppen. Några sågar oss rejält, visade en webbenkät härom året: Ni påminner allt som oftast om ett feministiskt propagandablad, stundtals riktigt oseriöst, tyckte en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tyckte en annan.

Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant. Webben är suverän! Bra tidning, läser det mesta. Många har konkreta råd, vad de vill se mer av. Arbetsplatsreportage, om yrken, löner och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips, idéer och hur andra gör. Fler vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Andra efterlyser en mer provokativ tidning.

De fackliga medlemstidningarna spelar en nyckelroll i en tid när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik satts på undantag. Det är här de växande klyftorna och de allt tuffare villkoren i arbetslivet blir uppenbara.

Vår kollega Dagens Arbete har tagit hem flera Guldspadar, grävande journalisters pris, för bland annat granskandet av direktörernas lönelyft och utnyttjandet av papperslösa.

Vi andra, som inte erövrat några grävpriser, har ändå "skrapat" och rotat fram skandaler och orättvisor. För det behövs personer som vågar slå larm. Det anser de flesta, men få ser sig själva i rollen. Det är mer än feghet som bromsar: Det är illojalt att tjalla. Andra talar om repressalier.

Härom året inrättade Kollega ett civilkuragepris. Förra årets vinnare, konsulten Mikael Franson, stod inte ut med att en kollega lönediskriminerades. Han agerade och det gav resultat. Förhoppningsvis inspirerar det andra, får fler att repa mod o säga ifrån. Det är dags för årets nomineringar.

Läsarundersökningarna visar på stort stöd för de fackliga medlemstidningarna. Annonsörerna är ofta mer skeptiska och tidvis även ägarna. Det kan upplevas hotfullt med en fri, självständig röst som har till uppgift att granska även den egna verksamheten. Men att stå på egna ben, och inte vara en megafon, är avgörande för trovärdigheten.

Att få med chefer, unga och välutbildade, är en ödesfråga för facket.

Annonskampanjer och erbjudanden i all ära, men de bränner miljoner med osäkert resultat. Glöm då inte den opinionsbildning som dagligen sker via medlemstidningen.

För mindre än en tia, per nummer dimper Kollega ner hos dig. Och då får ni webben, som dagligen ger nyheter, tips och idéer, och Position till cheferna, på köpet. Med en upplaga på en halv miljon är Kollega en viktig kanal även till de yngre där hemma.

Det är rätt att pressa priset. Men att banta bort en tredjedel av budgeten, som Kollega gått igenom sen första året, slår hårt. Lägg på ett par kronor per nummer och säkra en rimlig bemanning! Det ökar medlemsnyttan och lockar fler. Det är helt enkelt en god affär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.