kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

"En viktig kanal även till de yngre där hemma"

Vi ska roa, oroa och ge ammunition i en
tuff vardag. För det krävs en självständig och orädd tidning. En kompis som känns angelägen, är trovärdig och står på läsarnas sida.
Tommy Zetterwall Publicerad

Slå larm och avslöja är en av våra uppgifter. Unga arbetslösa lockades med guldkantade löften. När vi granskade villkoren för säljare, som via bolag som Face2Face jobbade åt ideella organisationer som Rädda Barnen och SOS Barnbyar, såg vi att unga tvingats skriva på rena rama slavkontrakten. Nu öppnar säljbolaget för att teckna avtal. Rädda Barnen skärper kraven och drabbade erbjuds kompensation. Sent uppvaknande, men avslöjandet gav resultat!

I förra numret tog vi upp "fasan", påfundet fas 3, som drabbar den som gått utan jobb länge. Visst kan det innebära en chans att komma igen. Men utsatta vittnade om meningslösa uppgifter, sysslolöshet och rent fiffel. De stora vinnarna är bolagen som satt i system att tjäna pengar på arbetslösheten.

I vårt reportage kan man läsa om utnyttjandet, nedtystade kritiker och stor frustration. Nu är omprövningar på gång - inte en dag för tidigt!

Ni är en halv miljon i olika yrken, branscher och inkomstlägen. Allt vi tar upp faller er inte på läppen. Några sågar oss rejält, visade en webbenkät härom året: Ni påminner allt som oftast om ett feministiskt propagandablad, stundtals riktigt oseriöst, tyckte en. Satsa pengarna på att utveckla oss medlemmar i stället, tyckte en annan.

Andra är generösa med beröm: Jättebra, jätteintressant. Webben är suverän! Bra tidning, läser det mesta. Många har konkreta råd, vad de vill se mer av. Arbetsplatsreportage, om yrken, löner och rättigheter, efterfrågas. Även mer av tips, idéer och hur andra gör. Fler vill läsa om personer som tagit strid och vunnit: Artiklar som gör en glad. Andra efterlyser en mer provokativ tidning.

De fackliga medlemstidningarna spelar en nyckelroll i en tid när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik satts på undantag. Det är här de växande klyftorna och de allt tuffare villkoren i arbetslivet blir uppenbara.

Vår kollega Dagens Arbete har tagit hem flera Guldspadar, grävande journalisters pris, för bland annat granskandet av direktörernas lönelyft och utnyttjandet av papperslösa.

Vi andra, som inte erövrat några grävpriser, har ändå "skrapat" och rotat fram skandaler och orättvisor. För det behövs personer som vågar slå larm. Det anser de flesta, men få ser sig själva i rollen. Det är mer än feghet som bromsar: Det är illojalt att tjalla. Andra talar om repressalier.

Härom året inrättade Kollega ett civilkuragepris. Förra årets vinnare, konsulten Mikael Franson, stod inte ut med att en kollega lönediskriminerades. Han agerade och det gav resultat. Förhoppningsvis inspirerar det andra, får fler att repa mod o säga ifrån. Det är dags för årets nomineringar.

Läsarundersökningarna visar på stort stöd för de fackliga medlemstidningarna. Annonsörerna är ofta mer skeptiska och tidvis även ägarna. Det kan upplevas hotfullt med en fri, självständig röst som har till uppgift att granska även den egna verksamheten. Men att stå på egna ben, och inte vara en megafon, är avgörande för trovärdigheten.

Att få med chefer, unga och välutbildade, är en ödesfråga för facket.

Annonskampanjer och erbjudanden i all ära, men de bränner miljoner med osäkert resultat. Glöm då inte den opinionsbildning som dagligen sker via medlemstidningen.

För mindre än en tia, per nummer dimper Kollega ner hos dig. Och då får ni webben, som dagligen ger nyheter, tips och idéer, och Position till cheferna, på köpet. Med en upplaga på en halv miljon är Kollega en viktig kanal även till de yngre där hemma.

Det är rätt att pressa priset. Men att banta bort en tredjedel av budgeten, som Kollega gått igenom sen första året, slår hårt. Lägg på ett par kronor per nummer och säkra en rimlig bemanning! Det ökar medlemsnyttan och lockar fler. Det är helt enkelt en god affär.

Tommy Zetterwall

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.

  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.

Läs även