Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv ställde sig bakom det slutliga förslaget om en överenskommelse om nytt huvudavtal och nya regelverk. Men vad förslaget innehöll är man förtegen med. Vissa delar har dock läckt ut. Bland annat att saklig grund skulle skrotas till förmån för formuleringen sakliga skäl.
Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse
– Jag blir konfunderad för rättsligt sett finns inte en diskrepans mellan saklig grund och sakliga skäl i dag, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.
– Det kan vara en strategi att använda ett nytt begrepp för att betona att ribban för att säga upp anställda sänkts något.
Enligt Sveriges Radio är skillnaden att man i överenskommelsen föreslår konkreta exempel på vad som är misskötsamhet och bristande prestationer. Tidningen Arbetsvärlden menar att det helt enkelt skulle bli lättare att säga upp någon av personliga skäl som handlar om samarbetssvårigheter, missbruk, brottslighet och arbetsvägran.
Arbetsgivaren måste enligt förslaget erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp, skriver SVT Nyheter. Men om det därefter fortfarande finns sakliga skäl kan arbetsgivaren sätta punkt. Vid tvist måste arbetstagaren bevisa att en ny omplacering hade hjälpt.
Fler än två (som i småföretag i dag) men färre än fem (som föreslås i las-utredningen) och på alla företag oavsett storlek är förslaget om undantag från turordningen som ratades. Enligt SVT:s källor är det exakt tre personer.
I förslaget till ändring i huvudavtalet har dessutom diskuterats att x antal tjänstemän plus x antal arbetare ska kunna undantas, dock max 15 procent av hela arbetsstyrkan.
Tommy Andersson, chef på enheten för avtalsfrågor på LO, förklarar i Arbetsvärlden att det skulle vara en så kallad stupstocksregel – fack och arbetsgivare ska först och främst försöka komma överens, men om det inte funkar får arbetsgivaren alltså göra sina undantag från turordningen.
Omställningsstöd för uppsagda, kompetensutveckling, förutsätter att regeringen tillsätter en organisation för omställning och inför ett nytt studiestöd, skriver bland annat Kommunalarbetaren.
Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda
Allmän visstid ersätts av särskild visstid vilket innebär förtur till jobb redan efter nio månader i stället för 12. Dessutom övergår särskild visstid i tillsvidareanställning redan efter 18 månader (i stället för 24 månader), enligt Arbetsvärlden.
Arbetsgivare kan i dag kringgå turordningsregler och uppsägningstid genom att sänka antalet timmar för anställda – så kallad hyvling. LO-förbunden kunde, enligt Arbetsvärlden, inte köpa förslaget om turordning för hyvling, eftersom det innebär en acceptans av själva företeelsen.
Enligt tidningen Handelsnytt finns i kollektivavtalet för detaljhandeln sedan 2017 ett visst skydd mot hyvling, men för Handels är hyvling ändå ett jätteproblem.
I dag kan en bemanningsanställd gå och harva i år utan att få jobb på företagen hen är uthyrd till. Enligt det ratade förslaget skulle någon som varit uthyrd till samma arbetsplats under en treårsperiod erbjudas anställning efter 24 månader, alternativt få två månadslöner, skriver SVT Nyheter.
– Nu blir det i stället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande.
– När politikerna får förslagen från förhandlingarna presenterade för sig kan de välja att lyfta in dem i lagen, så överenskommelsen får säkert viss betydelse ändå. Det skulle förvåna mig annars, säger Carin Ulander-Wänman.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
