Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetsgivare får förbjuda slöja
Arbetsgivare har rätt att förbjuda anställda att bära huvudduk på arbetsplatsen. Det slår EU-domstolen fast i en ny dom som enligt Unionen kommer att få konsekvenser även i Sverige.
Interna regler på arbetsplatsen gör det möjligt för en arbetsgivare att förbjuda någon att till exempel bära muslimsk huvudduk på jobbet, men det räcker inte med att hänvisa till en kunds önskemål för att sparka någon, konstaterar EU-domstolen i Luxemburg. Bakgrunden till rättsprocessen är två skilda fall i Frankrike och Belgien där arbetsgivare sagt upp kvinnor som burit slöja trots att arbetsgivarna bett dem att låta bli.
Dagens domslut kommer att få konsekvenser även på svensk arbetsmarknad.
– Det kommer att förändra hur vi bedömer de här frågorna. Skulle det här anammas så påverkar det naturligtvis väldigt många människor som vill visa sin religion, säger Martin Mörk, chef för Diskrimineringsombudsmannens processenhet, till SVT Nyheter.
Det belgiska fallet gäller en kvinna som arbetat som receptionist på ett säkerhetsföretag. I juni 2006 sades hon upp med hänvisning till företagets regel om att de anställda inte får bära synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler. Detta eftersom företaget ville framstå som neutralt inför sina kunder.
Domstolen anser att en sådan regel behandlar samtliga arbetstagare på ett identiskt sätt, och därför inte innebär en diskriminerande särbehandling. Däremot kan ett sådant förbud vara indirekt diskriminerande om det i praktiken tillämpas så att personer som tillhör en viss religion missgynnas. Ärendet hänvisas nu tillbaka till den nationella domstolen i Belgien som också tittat på om receptionisten kunde ha erbjudits ett annat jobb där hon inte hade kontakt med kunder.
Det franska fallet handlar om en mjukvarudesigner som tilläts bära slöja när hon anställdes av företaget. Men efter klagomål från en kund bad arbetsgivaren henne att ta av sig slöjan, vilket hon vägrade och då fick sparken. Här konstaterar EU-domstolen att det skulle kunna vara okej att avskeda kvinnan om det fanns befogade interna regler om neutral klädsel, något som man nu uppmanar det franska rättsväsendet att utreda i det berörda fallet.
Även Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att domen sannolikt kommer att få betydelse för svensk arbetsmarknad. Han välkomnar att kundens krav och subjektivt tyckande inte ska få styra. Svårigheten blir hur de generella reglerna ska utformas och hur företagsledningsrätten ska förhålla sig till respekten för individens trosuppfattning eller övertygelse.
– Det vore väldigt olyckligt om vissa grupper stängdes ute från vissa yrken. Därför är det viktigt att skapa en levande diskussion på arbetsplatserna och att fack och arbetsgivare pratar om de här sakerna, säger han.
Innebär domen ett försvagat diskrimineringsskydd?
– Jag tror inte att det kommer bli lättare för arbetsgivare att plötsligt bestämma att på den här arbetsplatsen ska ingen ha huvudduk. Men det är klart att dörren öppnas något mer än tidigare, men med viktiga skyddsparametrar som att kriterierna ska ha relevans för arbetsuppgifterna, att de ska vara objektiva, förutbestämda och möjliga att pröva. Det finns ingenting som talar för en arbetsgivare som vill vara inkluderande skulle komma i konflikt med det här avgörandet.
Kommer vi se fler företag som skapar interna klädkoder nu?
– Det är svårt att uttala sig om. Men det finns också en motkraft, där företag upplever fördelar med att anställa personal med olika trosuppfattningar som till exempel att man lättare kan schemalägga, nå nya kundgrupper och sälja till andra länder på grund av att man har förståelse för den kulturen. Utvecklingen är inte entydig.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
